Socialism + liberalism = sant

november 23, 2007 at 1:30 e m Lämna en kommentar

Vad skiljer, i grunden, vänsterns socialistiska samhällssyn och ideologi från liberalismens? I stort sett ingenting. Helt garanterat inte alls så mycket som socialister själva vill ge sken av. Det är just det som är vänsterns problem; utan insikten om de slående likheter med den ideologi den sägs vara motkraften till, liberalismen, så kommer vår tids vänster inte en enda millimeter framåt. Det skriver Luka Vestergaard, redaktör för tidningen Anti, i ett debattinlägg.

Inget konstigt med det; lämnar man två ideologier ensamma i mer än hundra år, så är en förening dem emellan helt oundviklig. Det konstigasta är att nog vi fortfarande förväntas tro att socialism och liberalism är motsatser.

Vilka är dessa gemensamma antaganden som höger och vänster delar i lyckligt samförstånd efter år av lyckligt äktenskapsliv? För det första: Den maskinella människosynen. Människan värderas av det hon arbetar med. För det andra: Synen på att lönearbetet är det som samhället bygger på. För det tredje: Äganderättens självklarhet. Vem som äger vad är viktigast. Varför man alls bör äga eller varför något alls kan ägas är helt oväsentligt. För det fjärde: En överdriven tillit till vetenskaplig och teknologisk utveckling. För det femte: Tron på en stark stark stat, antingen i form av byråkratisk eller polisiär makt. För det sjätte: En centraliserad demokrati. För det sjunde: Sökandet efter materiell lycka. För det åttonde: En oförståelse för de ekologiska sambanden, ett förödande arv från industrialismens fornstora dagar. För det nionde: Föreställningen att mänsklig ekonomi är det mest grundläggande på en planet. För det tionde: Det antropocentristiska perspektivet. Det som endast tjänar som nytta för människor är gott för alla. För att bara nämna några.

I själva verket har vi hela det politiska etablissemanget att tacka dessa ideologier för, i sin ömsesidiga strävan efter att vidmakthålla det falska konceptet att två motpoler (med så pass marginella ideologiska skillnader) på något sätt utgör en signifikant, intressant eller berikande konflikt i samhällsdebatten.

Lyckligt för dem inom äktenskapet, men förödande för resten av världen.

Jag vet att det finns aktivister därute som inte delar dessa socialistiska ”grundvärderingar”, som tycker att Marx är en föråldrad ideolog, men som trots det är lockade av vänsterns retorik och röda fanor (och därför av någon outgrundlig anledning kallar sig för socialister). Med tanke på att jag delar er vision men inte ert val av plattform, vill jag särskilt utropa till er: Skilj er nyvänsters ärliga engagemang, viljestyrkor, känslor och gemenskap från gammalvänsterns socialistiska doxa! Socialismen är död, men vänstern lever!

En vänster som hemsöks av skäggiga döingar som Karl Marx och hålls vaken om nätterna med rasslande ideologiska bojor, med hjälp av manifestläsningar, citatskolor och drömmar om nya storhetstider, kan omöjligt utveckla rörelsen vidare och handla radikalt om dagarna.

När det gäller att avslöja kapitalismens negativa krafter ligger bevisbördan på vänstern. Det må så vara. För att avslöja vänsterns felaktiga slutledningar ligger också bevisbördan på vänstern. Den nya mot den gamla. För gammalvänstern är polemiken fast i det ekonomiska perspektivet, och gemensamt för dessa socialister är att ekonomin påstås utgöra grunden för allting annat, precis som för liberaler. För dem är det viktigt, för att inte säga centralt, att skylta med de nötta porträttplakaten av Karl Marx.

Hur uppstår en social konflikt, enligt dem? Det antas helt och hållet ligga en ekonomisk orsak bakom. Hur löser vi klimathoten? Med hjälp av en tillväxtekonomi som styrs av arbetarna själva. Varför? För det har den helige Marx sagt, gammalvänsterns Jesusikon.

Kan det inte lika gärna vara så – nu inspirerar jag kritiskt – att de grundantaganden man gör i socialismens namn är felaktiga grundantaganden redan från början? Att det är den ekonomiska utgångspunkten i sig, att föreställa sig att en social obalans alltid har sin orsak i en ekonomisk felfördelning, som är helt fel? Att klimathot inte kan lösas med en tillväxt skapad av proletär diktatur? Att Marx må ha varit före sin egen tid på 1800-talet, men vars spådomar inte håller längre?

Anledningen till att man slåss med näbbar och klor för Marx övervintring in i 2000-talet, är för att det har blivit en religion snarare än en ideologisk övertygelse att tro på socialism. Visst många lever på hoppet så långt efter att begreppens innebörd och ideologiernas lösningar så påtagligt har devalverat. Men nog är det hög tid för vänstern, det engagemang som trots allt fortfarande finns kvar, att skilja sig från det tvångsäktenskap den påpackats tillsammans i döda ideologiers sällskap. Hög tid för debatten om vänsterns framtid att genomskåda socialismens och liberalismens likhet snarare än att förljuget befästa dess olikhet.

Luka Vestergaard

Annonser

Entry filed under: Makt och ägande.

Bokslut Nästa Fredspris – för Freden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,054 hits
november 2007
M T O T F L S
« Okt   Dec »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

%d bloggare gillar detta: