Den vilseledande arbetsfilosofin

april 15, 2007 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Arbetsbegreppet har länge varit ett av de begrepp som tagits mest för givet. Men arbetsbegreppet och kunskapsbegreppet borde samordnas och betraktas tillsammans hävdar José Luis Ramírez, filosofie doktor i samhällsplanering och professor i humanvetenskaplig handlingsteori. Enligt Ramírez borde vi skrota det gamla arbetsbegreppet och istället hitta ett sätt att tala om människors behov, människors förmåga och människors kreativa bidrag som driver samhället framåt.

Arbetsbegreppet har länge varit ett av våra mest förgivettagna begrepp. Förgivettagna begrepp är sådana som man aldrig ifrågasätter. Man tar dem som något lika naturligt som andningen eller en måltid. Det påminner om teoribegreppet. Vi tror inte att man kan tänka och resonera utan detta begrepp, men kineserna saknade ord för ”teori” och ändå utvecklade de sin kunskap och sin teknik mycket längre än grekerna.

Att den unge Marx råkade skriva om ett samhälle utan klasser, där människan helt befriats från arbetet, borde göra socialister lite fundersamma. I Gamla Testamentet introduceras arbetet som en straff för människans olydnad. Vi skulle tjäna vårt bröd med pannsvett. Jag vet inte om någon funderat på ordet arbetets etymologi. ”Arbete” och ”robot” hör samman. Och på ryska säger man just ”raboti” för att arbeta.

Det är kanske inte många som har sysslat med arbetarrörelsens historia, men en sak som förvånade mig från början är vad som hände med 1: a maj demonstrationsparollerna. Firandet av första maj stiftades för att kosta ner arbetstiden. ”8 timmars arbete, 8 timmars fritid, 8 timmar vila” gällde saken. 8-timmars arbetsdag känner vi då igen. På 40-talet börjar Första Maj-parollen att lyda: ”Full sysselsättning”. Kontrasten är iögonfallande. Från att ha krävt att folk skulle slita mindre kommer man fram till att alla ska arbeta (helst på heltid).

När vi tänker på hur mycket tid det kostade att producera vissa varor och tjänster för 50 år sedan och hur fort allting nu sker, kan vi fråga oss om vi nu inte kan försörja oss med mycket kortare arbetstid och med färre människor i arbete. Maskinerna har tagit över så många arbetsuppgifter att allt fler blir friställda från sina tjänster. Då måste man hitta något annat, inte för produktionens utan för sysselsättningens skull. Arbetet har blivit ett självändamål.

Jag intervjuade en gång Allan Larsson, dåtids chef för AMS och frågade honom om det var så klokt att kräva full sysselsättning. Om en person bedriver ett arbete som skapar miljöförstörelse eller andra problem, då borde bättre att vederbörande blev arbetslös än att han fortsatte arbeta bara för att det ska vara full sysselsättning. Han blev irriterad och sade att han inte var anställd för att diskutera politiska beslut utan för att verkställa dem; Jag hade inte bett honom att begå tjänstefel. Jag undrade bara vad han tyckte. Men då förstod jag att man får lön inte bara för att sköta sitt arbete utan dessutom för att vara lojal och inte ha några åsikter.

Hursomhelst, blev jag allt mer förvånad av att man talade om full sysselsättning och inte om meningsfull sysselsättning. Att arbete har med ekonomi att göra är ganska bedrägligt. Vi vet att BNP ökar om det blir tågolyckor som drar till sig ambulanser och sjukvårdspersonal. BNP är fullständigt okänslig för produktionskvalitén. Vi har alla också upplevt arbetstagare som borde kallas arbetsgivare, eftersom de har belastat sina arbetskamrater med mer jobb än vad dessa annars skulle ha fått. Det är onekligen så att arbetsbegreppet hör till den svenska mentalitetens mest inrotade fördomar. Ett bevis på detta är att man i andra språk talar om ”anställning”, inte om ”arbete”. Det heter ”anställningsförmedling”, inte ”arbetsförmedling”.

På 70-talet drevs en debatt om arbetsbegreppet inspirerat av fransmannen André Gorz, som förordade en medborgarlön för alla och en fördelning av arbetsuppgifterna som komplement. Vi borde verkligen, i ett överflödssamhälle som vårt, ha råd med en medborgarlön. Juridikprofessorn Anna Christensen (som jag privat kallade Anarkistensen) drev envist en debatt om arbetsbegreppet för att visa hur detta förvrängda begrepp styrde hela vårt liv. Bara en sådan sak som att den kollektiva trafiken blir glesare just på lördag och söndag, när alla människor just är ute och rör på sig, är ett tecken på vår korrupta välfärd som alltid förvånat mig. Gorz diskussion rann ut i sanden och Anna Christensen fick hålla sin kolumn i Dagens Nyheter utan att någon kommenterade eller svarade. I Sverige vet man väl att det bästa sättet att bemöta är att tysta ner.

Denna produktionsvansinne i en tid då teknologin avlastar oss från arbete och påskyndar produktionen, är en viktig del i den konsumtionsspiral som vi ser idag. Man undrar ibland vem som ska köpa alla dessa tusentals varor av samma slag och hur många av alla dessa matvaror överskrider ”bäst-före-dags-gränsen” och hamnar i soporna. Vi har heller aldrig sett så många förpackningar och så mycket papper i det som skulle vara ett papperslöst samhälle. Dessa är bara små tecken. Nu har Kina och Indien påbörjat sin riktiga europeisering. Man undrar när den apokalyptiskt aviserade sista dagen kommer.

Vi ser idag hur det arbetsbegrepp som så väl bevarats i socialisternas retorik håller på att utnyttjas av dem som var så dumma att de inte sett dess profitkraft tidigare. Några förvånas över att moderaterna kallar sig ”det nya arbetarpartiet”. Och alla ser vart det lutar. Vi hade ett samhälle som saknade visserligen reglerade medborgarlöner, men som kompenserade dem som, av en eller annan anledning, saknade anställning. De s.k. arbetslösa är ibland ”arbetslösa” endast enligt den bedrägliga offentliga semantiken. De är bara anställningslösa, inte arbetslösa. Ty många av de arbetar mer med egna saker än vad en offentlig anställd kan åstadkomma för sin lön. Vi har sett vilken nytta vissa anställda gör. Skillnaden mellan olika insatser är att några kan mätas i pengar och andra görs helt oavlönat. Så den redovisade offentliga och vita ekonomin är lögn.

Den nya regeringen har velat följa en konsekvent arbetspolitik. Den som inte arbetar för pengar ska inte heller äta för pengar. Om man inte är miljonär eller har en välbetald bluffanställning, förstås. Alla de obemedlade ska jagas och skickas runt, om de ska försörja sig. Ingen ska leva på bidrag. Littorin vill ge skenet av att stödja etablerade arbetslagar, ty ”skenet bidrar”, inte bara bedrar. Äntligen har vi fått tillbaka AMS gamla tolkning: ”Alla Måste Söderut”: Men nu gäller snarare: ”Alla måste vart som helst” bara de jobbar för lön.

Under tiden kan vi roa oss med att börja se hur det gamla arbetsbegreppet egentligen förenar allt det som skiljer klass från klass. Den som har en trevlig och meningsgivande sysselsättning ska få mer lön än den som håller på med låga sysslor. Egentligen borde vara tvärtom. Om jag ägnar mig åt att hålla föreläsningar därför att jag gillar det, då borde jag sänka mina krav på lön, eftersom själva sysslan är i sig ersättning nog. Vi gör inte likartade arbeten, varken i mängd eller i kvalitet .

En annan konsekvens av vår perverterade arbetsdiskurs är att allt flera vill komma in på universitetet. Inte för att de vill ha produktiv kunskap, utan därför att de vill kunna söka anslag och leva på forskning om allt möjligt. Nästan alla forskare sysslar med samma saker. Och framförallt: det enda de gör är att samla fakta, som om vi inte visste redan tillräckligt mycket som bara väntar på en lösning av problem.

Arbetsbegreppet och kunskapsbegreppet borde samordnas och betraktas tillsammans. Men framförallt: låt oss skrota det gamla arbetsbegreppet och finna ett sätt att tala om människors behov, människors förmåga och människors kreativa bidrag som driver samhället framåt och inte bara blir ett nytt sätt att föra oss bakom ljuset och behålla sina privilegier.

José Luis Ramírez

Annonser

Entry filed under: Veckans krönika.

Bortanför protesten Den desillusionerade miljöchefen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,054 hits
april 2007
M T O T F L S
« Feb   Maj »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  

%d bloggare gillar detta: