Vänstern och historien

december 19, 2006 at 9:59 f m Lämna en kommentar

Se dig omkring där du just nu är. Du är omgiven av ting som alla har något gemensamt: De är resultat av arbete.
Allt du äter och dricker, kläderna du bär på kroppen, din bostad och energin som värmer bostaden – allt är arbetsresultat.
Du läser just nu en text som är resultat av arbete. För att du ska kunna läsa den har krävts arbete från tusentals människor inom elektronikindustri, utbildning, energi, forskning o.s.v. Alla dygnets timmar, och hela ditt liv, är du beroende av andras arbete var du än befinner dig och vad du än gör.
I din vardag och i din omgivning är människors arbete sammanlänkade i ett osynligt globalt nätverk, i tid och rum, till vilket ditt eget arbete bidrar och av vilket ditt arbete är beroende.
Detta är så självklart att du vanligen inte reflekterar över det.

Detta dynamiska nätverk, denna fantastiska apparat, är inte planerad, inte uträknad av någon. Varje enskild människas strävanden bidrar ändå till ett sammanhängande nät av samhälleligt skapande.
Arbetet är grunden för allas vår överlevnad och vällevnad.
Varje dag skapar världens arbetande människor enorma värden och nyttigheter.

Är detta arbetets nätverk ”kapitalism”? Eller är det ”marknadsekonomi”? Eller står ”arbetets nätverk” utanför kapitalismen?

En del av de värden som arbetet skapar konsumeras av dem som arbetar. De allra flesta arbetar för att kunna konsumera. De måste ju överleva och leva så att de kan fortsätta att arbeta. En annan del av produktionsresultatet bildar ett samhälleligt överskott. Överskottet kan sparas för att konsumeras senare eller kan investeras i sådant som befrämjar och utvecklar arbetet och produktionen t.ex. nya verktyg, maskiner och fabriker, råvaruutvinning, forskning, utbildning, nya projekt, kreditinstitut…
Arbetet är en nödvändighet både för individen och för samhället.
Men allt sedan Vår Herre burdust körde Adam och Eva på Paradisets port och dundrade till Adam: ”Från och med nu ska du slita för ditt bröd i ditt anletes svett” har arbetet också varit ett nödvändigt ont. Kring detta nödvändiga onda, har hierarkier och maktpositioner bildats. Kungar, aristokratier, prästerskap, krigare, politiker och kapitalister har tagit hand om överskottet för att njuta av dess goda eller för att investera i nya storstilade projekt.
Men arbetets överskott har också gjort den mänskliga utvecklingen och det mänskliga tänkandet möjlig.
Under Athéns demokratiska storhetstid, kring 400-talet f.Kr., kunde medborgare och filosofer som Sokrates och Aristoteles och andra ägna all sin tid till att tänka och filosofera tack vare slavarnas och utlänningarnas (metoikernas) arbete. Trots det föraktade de grekiska filosoferna arbetet.
Medeltidens jordägande aristokrati, prästerskap och krigare levde på frukterna av de jordlösas arbete samtidigt som Augustinus, Thomas ab Aquino, Leonardo da Vinci och andra fick möjlighet att utveckla det mänskliga tänkandet.
Renässansfurstarna och handelskapitalisterna byggde sina rikedomar på de vinster som den internationella handeln med arbetsprodukter inbringade på samma gång som konsten, litteraturen, filosofin bröt ny mark.
Även i vår tid, under industrialismens och lönearbetets epok, uppstår överskott av arbetet.

Hur uppstår arbetets överskott idag? Vad kännetecknar vår tids hierarki kring de värden som arbetet skapar?

Kampen om produktionen och dess överskott har präglat människans hela historia. I alla tider, från Babylonien till våra dagar, har erövring av andras produktionsöverskott och utsugning av arbetskraft varit en metod att samla och koncentrera de samhälleliga värdena och med dem skapa tillväxt. Den europeiska 400-åriga kolonisationen av resten av världen är kanske det största, blodigaste och mest lönande exemplet på kapitalkoncentration, d.v.s. på anhopning av värden.

Vad betydde t.ex. européernas expansion och kolonisation av världen, 1500-1900, för kapitalismen och för ”västvärldens” rikedom? När uppstod egentligen kapitalismen?

Vad betyder i dag de globala löneskillnaderna mellan rika och fattiga länder för kapitalutvecklingen? Är arbetarklassen splittrad i en underbetald producerande ”klass” och en välbetald konsumerande?

Till sist:
Har vi inom vänstern någon berättelse om hur kapitalismen uppstod? Behöver vi en sådan? Hur ser vänsterns bild av historien ut? Hur skiljer den sig från ”den borgerliga” historien?

Mario Matteoni

Annonser

Entry filed under: Makt och ägande, Uncategorized.

Medias makt och kultur som gränsöverskridare Arbetslinjen måste ifrågasättas!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,054 hits
december 2006
M T O T F L S
« Okt   Jan »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: