Sanning och konsekvens

juni 19, 2005 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Varför köper vi kläder när vi redan har?
Jag var sex år och mamma ville ta med mig på en klädrea på stan. Så inleder Amanda Duregård, Ung Vänster, sin krönika om konsumentmakt, feghet och reklam.
Jag minns en introduktionshelg med ung vänster för många år sedan. Ali Esbati var där, och han drack demonstrativt ur sin Coca Cola-burk inför de unga åhörarna. Nej, han skulle visa att han minsann inte var en sån där som lever som han lär, det ska ingen behöva vara. Cocacola är ju så gott! Och det där med konsumentmakt, det är ju småborgerligt. Förstås. Och skenheligt. Resonemanget ger en enkel förevändning för att slippa leva som man lär.

Det är klart att man inte kan leva upp till allt som man står för. Men ett rejält och ärligt försök vill jag ändå kräva! Inte ett lamt ryck på axlarna som säger ”sånt är livet”. Visst får man vara feminist och ändå raka sig under armarna. Men joo, ärligt talat, jag tycker faktiskt att det vore bättre om alla människor lät bli att ansa sin kroppsbehåring, för att sätta utseendeindustrin på plats. Tycker du att det är fel att Coca-Cola förbrukar dricksvatten i Indien, så är det väl inte så mycket begärt att inte du ska bidra till vattenrofferiet. Håller du med mig om att julhandeln är en läskig tillställning som gör människor till materialistiska zombies, så varför inte dra ner radikalt på julklappsbytandet i familjen? Tycker du att Nestlés mjölkpulverdumpning är ett skrämmande exempel på kapitalismens hänsynslösa framfart, så avstå från deras produkter. Håller du med om att kvällstidningarna är fyllda med manipulerande journalistik så läs dem inte. Vänsterns ledmärke har alltid varit att många små krafter kan åstadkomma stora förändringar. Att några måste börja. Naturligtvis hör konsumentmakt bara hemma i ett kapitalistiskt samhälle. Och i en värld där allt är accepterat väljer man fritt sitt utseende. Men i väntan på revolutionen…

Vi är fega och lata. Vi vågar inte bli ifrågasatta av omgivningen som i vårt sällskap skulle känna sig som sämre människor om vi deklarerar att nej, jag vill inte ha marabou-chokladen, jag gillar inte att barn utnyttjas som slavar. Vi har alldeles för stort medkännande med de som inte kan motstå att ändå stoppa chokladen i munnen, bara för att den är så god. Alldeles för stor förståelse för rika människors drifter och alldeles för liten för det som är rätt och riktigt.

Det handlar inte bara om konsumentmakt gentemot storföretagen. Inte bara om tillgång och efterfrågan. Din livsstil kan påverka andra människor. Det är varje människas plikt att väcka debatt om missförhållandena. Konsumtionen är ett sätt att leva radikalt. Men våga också gå ett steg vidare. Avstår du något till förmån för någon annan? Lägger du ner någon tid på att möta och stödja samhällets utsatta? Bryr du dig tillräckligt om den som står dig nära? Erkänner du dina brister och försöker förbättra dem?

Det är dags för en moralisk upprustning.
Sanning och konsekvens.

Amanda Duregård
Annonser

Entry filed under: Veckans krönika.

Socialismen, paradiset och valet 2006 Gordon Brown är mannen på allas läppar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,228 hits
juni 2005
M T O T F L S
« Maj   Jul »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

%d bloggare gillar detta: