Kooperativa vårdcentraler

januari 20, 2005 at 7:51 e m Lämna en kommentar

I juni 2001 skrev Björn Grip, gruppledare i vänsterpartiets landstingsgrupp i Östergötland en debattartikel om att: ”Politikens vänsterkrafter måste våga prova rådande etablissemang och maktstruktur i sjukvården.

Det är en huvudfråga för landstingspolitiker att tillgodose hela befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov på likvärdiga villkor. Problemet är att behoven växer med möjligheterna utifrån medicinska framsteg. Kort sagt: ju mer som går att göra ju mer vill man ha gjort! Därför ställs större krav på prioriteringar då skatteunderlaget inte räcker till allt man önskar.

Samhällelig kontroll

Det är strategiskt viktigt att akutsjukvård och forskningssjukhus står under samhällelig kontroll, offentligt ägda och finansierade. Det är också viktigt att diskutera alternativ till en traditionell starkt hierarkiska beslutsorganisation. Frågan uppstår som ett brev på posten; är enbart mer resurser lösningen?

En långt driven decentralisering av beslutsfattandet är inte bara demokratiskt önskvärt det är också motivationsskapande. Det borde vara möjligt att bejaka att personalen ges möjlighet att driva vård i egen regi. Ett krav är att personalen är beredd att ingå i kooperativ. Eldsjälar och engagemang i idéburen verksamhet kan vara ett komplement till offentligt driven och finansierad hälso- och sjukvård.”

För undertecknande som var ”vänsterpartistisk oerfaren majoritetspolitiker” i landstinget Gävleborg behövdes pragmatiska idéer. Tidigare hade ingen annan från vänstern suttit i ansvarsställning och det är glasklart enklare att bedriva opositionspolitik.

Symboliskt nej står det på vägskylten vid Dalälven ”Check point Dalälven”

Jag , Anna Fält, skrev som landstingsledamot liknande debattartiklar i lokalpressen i Gävleborg. Parallellt med detta fanns en hälsocentral i Ljusne där personalen arbetade för att få starta kooperativt. Intresset var inte stort vare sig från socialdemokraterna eller vänsterpartiet. Men invånarna i Ljusne ville ha ett kooperativ! Kanske som ett led i att verkligen sedan generationer ha levt och arbetat på bruket, närmare 30 procent röstar på vänsterpartiet i Ljusne. Det finns inga populistiska plakatpolitiker i Ljusne. Första majtåget innehåller inga ”häftiga svartklädda en gång om året revolutionärer”. Många är arbetslösa, många av de äldre har av slit och hårt arbete sönderarbetade kroppar och ett behov av läkare, sjuksköterskor och övrig personal på en vårdcentral. Behovet är tydligt också utifrån Söderhamns kommuns välfärdsbokslut.

Redan i oktober 2002 skrev jag en debattartikel om att det vore intressant att se till att det blev möjligt för personalen att ta över vårdcentralen som kooperativ.
Parallellt skedde hela tiden diskussioner med personalen som kände sig motarbetade p.g.a. det faktiska läget – s och v var måttligt intresserade av kooperativ drift och drev inte frågan aktivt.
Personalen, bl.a. läkarna Hans Berggren och Olof Dahlström, ansåg att motgångarna var många varför de begärde tjänsledigt.
Något kooperativ var inte möjligt under förra mandatperioden med vänsterpartister och socialdemokrater i ensam majoritet. Vid valet 2002 fick v, s och mp en knapp landstingsmajoritet med 3 mandats övervikt.

Våren 2003 kunde äntligen konstruktiva samtal mellan politiker och personal på vårdcentral ske och läkarna var i tjänst. Personalen sa i intervju den 14 mars 2003 i tidningen Ljusnan ”äntligen är politikerna beredda att sluta direktavtal med personalkooperativet i Ljusne. Någon upphandling var inte aktuellt i det läget.
Utgångspunkten var tidsbegränsat c:a 3 år, direktavtal som vid utgång kommer att konkurrensutsättas i form av offentlig upphandling. Personalen var fullt på det klara med villkoren att som ekonomisk förening, personalkooperativet har ansvar för verksamhet, både medicinskt och ekonomiskt.

Verksamheten skall innefatta:
Familjeläkare och familjemedicinsk mottagning. Jourfallsmottagning och då i samarbete med Hälsocentralen i Bergvik som tidigare. Hälso- och sjukvårdsrådgivning vid besök och per telefon. Barnhälsovård i samverkan med primärvården i Hälsingland. När det gäller personal ska föreningen ta ansvar för bemanning och kompetens i den omfattning avtalet kräver. Öppettiderna skall vara 08:00-17:00 måndag till fredag.

Personalen kände hopp. Som vice ordförande i Södra Hälsinglands hälso och sjukvårdsnämnd hade jag (Anna) ett stort inflytande i den pragmatiska vårdpolitik vi oberoende av partitillhörighet förde.
Uppdraget var klart och entydigt att beställa vård utifrån behov.

Direktavtalet kund antas i en enig HSN nämnd 7 maj 2003. Och Ljusne blev något av ett pilotprojekt för närsjukvården i Länet.
Däremot var inte alltid vänsterpartistiska fullm. ledamöter eller distriktpolitiker eniga istället lades tonvikten vid att huvudfrågan var att avveckla beställarna dvs. oss ”köp och säljpolitiker” nämnderna är vid dags datum avvecklade och Landstingsstyrelsen har det uppdraget vilket kan vara nyttigt att som v politiker faktiskt tvingas prioritera utifrån behov och ekonomi.
Moderaterna i Norra Hälsingland drev frågan till länsrätt för att försöka hindra personalkooperativet utan framgång.

1 oktober 2003 invigdes den personalkooperativa hälsocentralen i Ljusna med många Ljusnebor närvarande. Ett år senare i oktober 2004 var årsjubileumet ett faktum och sammanfattningen från personal och Ljusnebor är över förväntan, ”-det var gruvsamt men vi visste att det skulle gå. Allt fungerar och då gäller det samarbete med primärvården och mellan oss själva i personalen. Patienterna är nöjda och vi klarar att ta emot dem vi ska listorna betas av i takt de hinns med vilket resulterat att det reser patienter ända från Okelbo och Hudiksvall. Trots detta står inte Ljusneborna tillbaks. Lönen kommer som förr, ett litet ekonomiskt överskott finns sparat det kan komma sämre tider.”
Kooperativet är anslutet till KFO kooperationens förhandlingsorganisation. KFO och en revisor håller ordning.
Personalens sammanfattning är ”- Vi har mer tid för patienterna som är nöjda och vi trivs!” Sjukvårdspolitik kräver långsiktighet och prioriteringar utifrån behov vilket med nödvändighet även ställer krav på strukturförändringar.
I Ljusne har vi ett konkret exempel på att Marx uppfattning att det inte i första hand är Nationalstaten som är den frihetliga socialismens förutsättning utan att det egna inflytandet i form av Kooperativ är mer framkomligt.
Vi antar att det inte var någon slump att Björn Grip som ”gammal Marx rektor på Bona” och utbildare i Kooperation hade idéer om idéer?

Annonser

Entry filed under: Social Ekonomi, Välfärd och Allmännytta.

Att hålla ryggen fri eller bli en folkefiende? Är du ärlig Alf?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,054 hits
januari 2005
M T O T F L S
« Dec   Feb »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

%d bloggare gillar detta: