En anmärkningsvärd ideologisk markering

december 8, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Nog är det anmärkningsvärt att det är en ”vänsterregering” som avskaffar arvskatten, skriver Urban Herlitz, verksam vid Göteborgs Universitet. Och frågar sig om vänstern i denna ideologiska ”modernisering” därmed också har kapitulerat från ambitionen att använda skattesystemet i utjämningssyfte. Artikeln har tidigare publicerats i tidskriften Ord & Bild.
Så har regeringen då kommit fram till att avskaffa arvsskatten. Entusiasmen är påtaglig i många läger. Skattebetalarnas förening har sent omsider fått gehör för sina krav. De privatekonomiska rådgivarna –som länge grundat sina förmögenheter på att lära medborgarna att kringgå skatten– är förtjusta över att nu få nya spelregler. De politiska partierna förefaller enstämmigt entusiastiska särskilt för att man genom arvsskattens avskaffande underlättar generationsskiften i företagen. En säll harmoni tycks ha uppstått kring en gammal tvistefråga.
Nog kan det vara värt en stunds reflektion.

Så sent som våren 2004 lade Egendomsskattekommittén fram sitt slutbetänkande. Däri beaktades inte minst arvsskatten. Kommittén tog ställning för att arvsskatten borde vara kvar –inte så mycket för att den var viktig- men då den var en liten kugge i ett skattesystem som bidrog till utjämning av inkomsterna. Däremot ville man underlätta generationsskiften inom företag genom att ta bort den på företag. I början av sommaren såg det sålunda ut som om arvsskatten skulle bibehållas. Det tog en regnig semester för samarbetspartierna att byta ståndpunkt.

Kring detta finns naturligtvis en del frågor att ställa. I vilken mån var det ett åsiktsbyte? Kanske ska man se redan egendomsskattekommitténs föreslag som det första steget i en total avveckling? Vilken ställning tillmäter man egentligen statliga utredningar nuförtiden?
Mest omedelbart framträder ändå iakttagelsen att segrar vinnes just när nederlaget synes beseglat. Genom att idogt hålla kvar frågan i debatten lyckades anhängarna till ett avskaffande få frågan att bli en bricka i förhandlingsspelet mellan ”samarbetspartierna”. Så vinner man i dagens politiska läge –och går vidare.
Naturligtvis är det anmärkningsvärt att det är en ”vänsterregering” som genomför arvsskattens avskaffande – i en värld där arvsskatter högre än den svenska är vanliga. Kanske var det bara i regeringsställning vänstern kunde acceptera ett avskaffande av en skatt man under mer än två sekler slagits för. En vänster i opposition hade lätt fallit in i en traditionell opposition mot att förmögenheter ska ärvas utan vidare. Föreställningen att ”generationsskiften ska underlättas” måste rimligen vara en svårsmält ”vänsterståndpunkt”.

Arvsskatten och beskattningen av arv är en gammal fråga. Redan under 1700-talet togs en ”fattigprocent” av bouppteckningsvärdet i samband med arvskiften. Det var ett sätt att finansiera fattigförsörjningen och hade en självklar omfördelningseffekt från de som hade något att lämna efter sig till de som inget hade. Men det är framåt slutet av 1800-talet diskussionen av arvsskatten tar fart på allvar i samband med framväxten av det moderna skattesystemet och sökandet efter skattebaser. Det är också då förmögenheter blir stora och beskattning av arv faktiskt kan dränera förmögenheter på betydande belopp.
För vänstern har väl alltid kritiken mot att rikedom och makt ska gå i arv varit det bärande motivet till en arvsskatt. Kanske får man skilja på det retoriska och ekonomiska värdet av en sådan argumentation.
Ekonomen och radikalen Knut Wicksell var skeptisk till den popularitet arvsskatten fick i slutet av 1800-talet. Han menade att det var bättre att beskatta inkomster av kapital än att dränera kapitalet självt vilket han menade skulle hota kapitalbildningen i samhället. Wicksell hade nog dubier också om effektiviteten i utjämningshänseende av en arvsskatt.
Det är nog heller inte så att den ekonomiska betydelsen av arvsskatten ska överdrivas. Vare sig den ekonomiska volymen av arvsskatten eller dess betydelse för inkomstutjämning kan ha varit särskilt omfattande. Men omfördelningens riktning borde ändå vara entydig. De som inte har något att ärva drabbas inte av beskattning.
Däremot har den spelat en större roll i den politiska debatten. När socialdemokratin formulerade sina idéer om ett skattesystem som skulle bidra inte bara till de offentliga inkomsterna utan också till en utjämning av inkomster och förmögenheter i slutet av 1920-talet fanns kravet på skärpt arvsskatt med. Inte minst för de borgerliga motståndarna blev det en viktig symbolfråga. De framställde förslaget som en ”konfiskatorisk” skatt som skulle hota kapitalbildningen i samhället.

I den skattereform som lades fram 1947 –och som utgjorde grunden för det skattesystem Sverige kom att ha under efterkrigstiden- fortfor arvsskatten att vara en viktig symbolfråga. I kombination med en progressiv inkomstskatt och en aktiv företagsbeskattning sågs den som en del i ett omfördelande skattesystem som lade grunden för en stark stat med betydande socialpolitiska ambitioner. Reformen drevs igenom under högljudda protester från borgerligheten.
Så småningom om sjönk debatterna kring arvsskatten undan. Dess roll som både hot och möjlighet blev mindre i den rekordårsera som följde. Bara för kommunisterna fortfor kraven på skärpt arvs- och förmögenhetsskatt att vara ett väsentligt inslag i efterkrigspolitiken.
Och nu har vi alltså kommit till den punkt då de partier som en gång slogs ganska tappert för skattens plats i det moderna skattesystemet blir de som har funnit argumenten överväldigande för att avskaffa densamma.

Finns det då skäl att stanna vid denna vändning och beklaga arvsskattens hädanfärd. Kanske! I någon mån måste det väl ha att göra med den moraliska frågan om arvsrätten och synen på äganderätten. Det var väl det som en gång upprörde borgerligheten. Och socialdemokratins och vänsterns moderna ståndpunkter måste väl ses som ett bejakande av individers rättigheter att formera och låta förmögenheter gå i orört arv. En inte alldeles oviktig ideologisk markering om man skall ta den på allvar. Den kan nog t o m tyckas vara anmärkningsvärd.
En annan fråga är väl om arvs- och gåvoskatterna som fördelningsredskap har varit och är effektiva. Kanske är de inte det. Möjligen är det så att dessa skatter främst varit jordmån för en skatteplaneringsindustri vars samhällsnytta kan vara diskutabel samtidigt som omfördelningseffekterna varit mindre än de var för något sekel sedan. Då är väl den allvarliga frågan till de regeringsbärande partierna snarast en annan: Finns det någon tanke på hur ett effektivt och rättvist skattesystem ska se ut? Har man kapitulerat från Ernst Wigforss ambitioner från 1940-talet att använda skattesystemet i utjämningssyfte?
Socialdemokratin har troligen -under inspiration av Tony Blairs new labour- reducerat sina ambitioner att använda skattesystemet för utjämnande syften. Ändå måste man ju se att olika skatter samverkar till ett fördelningsresultat. Slopad arvs- och gåvoskatt istället för sänkta inkomstskatter för lägre inkomsttagare ter sig i det ljuset mer som fanflykt inför starka lobby-grupper än som en strategisk skattepolitik överhuvudtaget.

Att vänstern väljer att slå socialdemokratin följe på denna vandring kan väl rimligen vare sig ha ideologiska eller skattepolitiska skäl. Det måste grundas i att man tycker att frågan är så oviktig att man inte vill bryta det regeringssamarbete man har för dess skull. Gång efter annan kommer ändå frågan att resas vad det är som är viktigt med denna vandring. Är det något mål eller vägen själv? Eller ändar det rentav i en ökenvandring där man i varje fall inte är ensam?

Urban Herlitz
Annonser

Entry filed under: Vänsterns Vägval.

Skatteväxling ger fler jobb och bättre miljö Om isbjørn og jernbane

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,500 hits
december 2004
M T O T F L S
« Nov   Jan »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

%d bloggare gillar detta: