Rikstinget bör ge svar om vänsterns organisering

december 7, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Läste med stort intresse, och faktisk med stor förvåning, Peter Erikssons, språkrör i mp, artikel på Vägval Vänsters hemsida. Det är alldeles tydligt att Peter Eriksson delar det mesta av vad som formuleras i ’’Program för en frihetlig vänster’’. Måste erkänna att jag inte trodde att Peter Eriksson ligger så långt till vänster som han ger uttryck för i artikeln, skriver Helena Einarsson. Hon hoppas att Vägval Vänsters riksting ska ge besked om hur en modern vänster organiserar sin verksamhet.
Vill först ge en eloge till Vägval Vänster för initiativet med rådslag om vänsterns framtid. Det senaste årets händelser med v-kongress och Uppdrag Grankningprogram har ruskat om vänstern ordentligt. Att bara gå vidare som om inget hänt är enligt min mening omöjligt.

För mig handlar vänsterns framtid i första hand om politisk utveckling. Grunden för denna utveckling finns i den vision som utvecklats i Johan Lönnroths, ’’Program för en frihetlig vänster’’. Detta program är förvisso allmänt och något högtflygande men håller väl för att i ett andra steg utveckla en strategi för en modern vänster.

Men det är otillräckligt med vackra visioner och program. Det krävs också ett ordentligt ställningstagande om vilken form av organisation som krävs för förverkligandet av vänsterns strategier och mål.

Vill direkt deklarera att jag inte längre tror att Vänsterpartiet är den organisation som kan svara upp som organisationen vilken är bärare av en modern och utvecklad vänsterpolitik. Det finns för mycket av unkna traditioner och dessutom består detta parti av en mängd personer som är kommunister. Att dessa skulle vara beredda till en trovärdig avbön är helt enkelt inte möjligt. De är djupt rotade i den kommunistiskt klassiska synen på klasskamp och statssocialism och i övrigt handlar det mest om ytlig retorik. Gång på gång visar det sig att de inte förstår vad en ekologisk hållbar politik innebär, vad verklig jämställdhet mellan könen handlar om och inte ens att internationell solidaritet innebär att den rika världen måste avstå något till förmån för de som har det så mycket svårare. Det finns helt enkelt ingen trovärdighet i att i grunden förändra den nuvarande politiska och ideologiska inriktningen i Vänsterpartiet.

Då återstår två alternativ enligt min mening. Det ena är att starta upp en ny organisation det andra är att ansluta sig till en redan befintlig organisation.

Jag tror mig veta att det finns ganska många som är intresserade av ett nytt röd-grönt parti. Och säkert finns det också vänstersinnade, främst kvinnor, som kan vara intresserade av att det startas upp någon form av feministiskt alternativ i kommande val. I skrivande stund vet jag inte huruvida Gudrun Schymans avhopp från Vänsterpartiet kommer att innebära att det bildas någon form av kvinnolista. Vem vet, det kanske också har något att göra med vad som i övrigt händer med vänsterns organisering?
Men om ett nytt parti ska bildas krävs det att många ger sig till känna och att det finns en relativt god spridning i landet. Det behövs också mycket pengar och organisationsförmåga.

Fler av dem som under senare tid hoppat av Vänsterpartiet aviserar att de ansluter sig till Socialdemokraterna. Det är förstås ett alternativ men frågan är om det är det rimliga valet för de flesta av oss inom vänstern.

Läste med stort intresse, och faktisk med stor förvåning, Peter Erikssons, språkrör i mp, artikel på Vägval Vänsters hemsida. Det är alldeles tydligt att Peter Eriksson delar det mesta av vad som formuleras i ’’Program för en frihetlig vänster’’. Måste erkänna att jag inte trodde att Peter Eriksson ligger så långt till vänster som han ger uttryck för i artikeln.

Om det är så att det finns en majoritet i mp som delar Peter Erikssons uppfattningar måste vi fråga oss om det inte finns anledning att på allvar överväga en anslutning till mp. För varför ska det bildas ett ny politisk organisation om det redan finns en som på ett rimligt sätt svarar upp mot ett röd-grönt framtidsperspektiv?

Jag vet av egen erfarenhet att det bland flera vänstermänniskor finns stor misstänksamhet mot miljöpartiet. Det pratas om flummighet, fundamentalism och till och med om att mp är ett borgerligt parti. Frågan är om det är sant?

Visst är det så att det är problem med mp:s ställningstagande kring arbetsrätten, friskolor och en del annat. Men problemområden finns det också kring socialdemokraternas politik. För att nu inte tala om vänsterpartiets politik.

Det är med stor spänning jag ser fram mot Vägval Vänsters riksting den 29 januari i Stockholm. Då hoppas jag få svar och besked om inriktningen för den svenska vänsterns framtid. Om inte det är möjligt med ett klart och konkret besked bör det under alla omständigheter formuleras rimliga, konkreta och realistiska alternativ.

Helena Einarsson

Annonser

Entry filed under: Vägval Vänster.

Tänk globalt och handla lokalt Skatteväxling ger fler jobb och bättre miljö

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,515 hits
december 2004
M T O T F L S
« Nov   Jan »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

%d bloggare gillar detta: