Håll käften och jobba på!

december 5, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Det är en grov sammanfattning av vänsterpartiets partisamling och partiledningens budskap till den så kallade minoriteten, menar Maria Hagberg från Höganäs i en personlig reflektion av helgens stormöte.
Dagen inleddes av Pernilla Zethreaus. Hon berättar om läget i partiet men började med att lyfta frågor som vi bör arbeta med (men inte hur!). Hon sa att vi är lika oskyldiga som andra till vår historia men vi skall inte okritiskt försvara odemokratiska system. Zethraeus beklagade att vi då vi tog bort k:et ur partiteckningen underlät att göra en analys, ”men alla var då upptagna av vardagsarbetet”. Analysgrupp skall tillsättas och arbetet skall genomföras och presenteras under 2005, sa hon. Resultatet får dock inte dominera den politiska agendan. Hon sade också att det inte finns några planer på att återta kommunismen vare sig i partiet eller i partinamnet. Zethraeus menade att vi måste utveckla arbetsformerna och öppna upp våra arrangemang för allmänheten. Syftet med partisamlingen är att hämta kraft då vi gått med i partiet inte för att förändra partiet, utan för att förändra Sverige, sa hon. Zethraeus säger att ett fåtal kritiska partimedlemmar kan skjuta sönder en organisation. Man har som medlem frihet under ansvar.

Därefter framför Lars Ohly sitt anförande (som till stora delar kan läsas som ett debattinlägg i DN 4.12). Han hade inte träffat en enda medlem som förhindrats att framföra sina åsikter. Debatten i media är partiets styrka att vi inte är auktoritära, menade han. Vi har en historia av öppenhet, vi var först med att öppna våra partikongresser, enligt Ohly. Senaste kongressen hade en öppen debatt och var demokratisk, säger han vidare. Han menar att alla måste acceptera majoritetens rätt att fatta beslut. Partiet har ingen anledning att förändra sig, varför då göra det, anser Ohly. Visst det finns en risk till stagnation. Han ser gärna en genomgripande diskussion om den europeiska unionen. Sverige bör bryta med EU: s ekonomiska politik.

Vänsterpartiet skall granskas och vi har försökt bidra genom att få alla att komma fram. Vi kan också erkänna att vi gjort fel, det är en styrka, säger Ohly. Vi kan både fördöma Kubas diktatur och USA: s ekonomiska krigföring mot Kuba. Lars Ohly menar att Vänsterpartiet i stället bidragit till att utöka demokratin i samhället. Vi måste öka det gemensamma ägandet och stoppa privatiseringar och avregleringar. Möjligheterna till en radikal miljöpolitik har minskat, menar Ohly. Vi behöver ny arbetsrättslag och en nationell handlingsplan mot lönediskriminering. Alla skall ha tillgång till välfärden och en ny tandvårdsreform är nödvändig. Brott mot de mänskliga rättigheterna begås även i Sverige. Vi måste motverka utvisning till länder som har dödsstraff och tortyr.

Vi vill gärna ingå i en regering, men helst bilda en egen. Men det är inget självändamål, menar Ohly. Vi måste vårda ömt att vi är antiauktoritära. Alla medlemmar kan inte vara nöjda. Vi måste få slut på svartmålning och misstänkliggörande., vi skall arbeta med demokratiska metoder. Dock är inte fraktionsbildning tillåtet, vi är alla både traditionalister och förnyare. Vi skall ha verklig öppenhet och ingen munkavle och återta positionen som tredje största parti.

I sitt avslutningsanförande säger Lars Ohly till att det finns farhågor att vi blivit ett mindre grönt parti men att dessa frågor är överlevnadsfrågor. Vi kan dock inte genomdriva en grön politik utan ett stort folkligt stöd. Han vill att vi gör politik av åsiktsskillnaderna och detta möte inte är en hallelujaföreställning. Vi måste dock lova att inte ingå i fallanger och om vi gör fel är partiet berett att förlåta.

Egna reflexioner

Partisamlingen var välbesökt och den sk minoriteten (en del av dessa även medlemmar av Vägval Vänster) var väl representerad. Jag kan konstatera att förmiddagen var ganska tam. Diskussionerna i smågrupperna uppskattades av samtliga men tydliga var åsiktsskillnaderna när det gällde hur viktigt eller oviktigt det var att partiledaren kallade sig kommunist. En del vänsterpartister vägrar inse det negativa symbolvärdet i att ha en partiledare som kallar sig kommunist. Vad folk i allmänhet förknippar med kommunism skiter man i!

Diskussionerna om den praktiska vardagspolitiken visade inte på några större meningsskiljaktigheter. Den politiken gör vi bra och får en direkt återverkning på människors vardag. Inget sades dock om man på något sätt gjorde kontroversiella allianser och att risken för att petas på grund av ryktesspridning om detta. Det har hänt på flera håll.

Resten av partisamlingen var en krampaktig föreställning. Sprickan i partiet blev tydligare, de flesta från majoriteten hyllade Lars Ohly och partiledningen och intygade sitt fulla förtroende. Några hävdade att det viktigaste var att hålla ihop partiet, andra att vi måste öppna upp och bredda det, och en mycket liten mittenskara pratade om försoning. Det var uppenbart att man från majoritetens sida inte krävde svar på hur visionerna skulle omsättas i praktiken. Visioner utan handlingsplan är inga visioner utan politiska floskler!

Diskussioner om Vägval Vänster undveks taktiskt av partiledningen. Demokratidiskussionen och framförallt att man skall rätta sig efter ”demokratiskt fattade beslut” kom ofta upp i diskussionen. Farhågor om utrensning av kommunister togs upp, men inget nämndes om de sk förnyare som rensats ut eller tystats. Vi skall låta bli att bilda falanger och svartmåla varandra i pressen var också ett tydligt budskap. Pyttsan, det är precis ett sådant arbete som skett bakom kulisserna i utrensningsprocessen som pågått flera år. Ryktesspridning, förtal och misskreditering av partikamrater har varit en strategi för att flytta fram egna maktpositioner.

Genom att strategiskt ta över valberedningar har man successivt sorterat bort folk. Detta har man ofta gjort genom att utnyttja aningslösa medlemmar. Utåt skall vi hålla en enad fasad, inåt skall en inre kärna styra. Samarbete, förståelse och respekt för varandra har under lång tid, på sina håll, lyst med sin frånvaro. En viss eftergift gjordes att man tappat miljöfrågorna. Lars Ohly kan ”förlåta vilsegångna får”. Väckelsemötet var tydligt. Religiös och politisk fundamentalism går ofta hand i hand.

Regeringssamverkan var många positiva till. Vissa tyckte det säkert av taktiska skäl då vi vid nästa val knappast har väljarunderlag till ett sådant krav. Zethraeus undvek att ta upp det vikande väljarstödet. Partisamlingen blev knappt ens den ”pysventil” som Pernilla Zethraeus föraktfullt sagt att minoriteten behövde.

För er som inte är vänsterpartister och med i Vägval Vänster kan jag kort konstatera:
* Fick vi besked på hur man skall ta tag i demokratiproblemen i partiet och aktivt arbeta mot den demokratiska centralism som breder ut sig? Svar nej.
* Fick vi svar på om man tänker ge visionerna ett innehåll och hur de skall förverkligas? Svar nej.

Sammantaget kan jag konstatera att de som funderar på om Vänsterpartiet är ett alternativ för en bred vänster så är svaret nej.

Maria Hagberg
Annonser

Entry filed under: Vänsterns Vägval.

När temat är män – om vänsterns genusordning Bryt upp den auktoritära socialismen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Blog Stats

  • 7,590 hits
december 2004
M T O T F L S
« Nov   Jan »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

%d bloggare gillar detta: