Diskutera demokrati istället!

november 30, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Låt oss föra in den oönskade debatten om kommunism på demokrati. Hur skall framtidens demokrati danas. Det är frågeställningar som Lars Ahlström reser efter att ha läst Anders Ehnmarks krönika ”En socialist kan inte gärna vara kommunist”
Jag skulle vilja komma med ett inlägg i ideologidebatten, där jag senast läste Anders Ehnmarks lysande inlägg, där han definitivt avgjorde skillnaden mellan socialism och kommunism. ”Kommunism” blev alltså i Ehnmarks tappning, ordet som beskriver den reella socialismen, eller vad som blev av de socialistiska experiment från förra seklets början. Ytterligare slår Ehnmark fast, och där är ljuset jag menar med lysande, att ”utan demokrati – ingen socialism”. Helt rätt.. Socialism ÄR demokrati, dess framskyndare, i det sena andra millenniet. Däremot känns det som om Ehnmark därmed vill försöka gömma undan de experiment som utöstes av revolutionerna i Ryssland, och Lenins korta ledarskap under åren 1917-1920+, något som vi enligt Ehnmark skulle skämmas över? Inte alls. Vi bör istället se, lära och definitivt INTE lyssna på högerns analys av denna historia.
Eftersom internationalen då 1919 ville att alla länders socialistiska demokratiska arbetarpartier skulle standardisera sina namn, blev ordet ”kommunistiska” för första gången av betydelse i internationella politiska sammanhang. Detta inspirerades kanske av kommunardernas namnbeteckning under Pariskommunen 1871, pga Lenins kunskaper om denna Pariskommun och allehanda bra saker som han ville föra vidare, t ex detta med fabriksarbetarlön för politiska företrädare etc.

Själv ser jag ingen större skillnad just för att man bytte namn, men jag ser en skillnad på de som valde att inte följa socialismens väg framåt, utan passade och stod kvar med sina socialdemokratiska namn. Kanske i rädsla för att demokratin skulle förgås i dessa tider av allmänna rösträttsreformer och annat vitalt för just demokratin. Vi ser idag hur t ex de svenska socialdemokraterna leds av en godsägare, som i ord och handling mer skulle kunna liknas vid en moderat skogsägande centerpartist, med sina 60 hektar ”som jag SJÄLV skall sköta”. Jojo…. Han vet nästan om definitionen för en ”proletär” minsann.

Att Lenin förespråkade en central demokrati, och ledde Rysslands sovjetisering, innebar på intet sätt att demokratin skulle avskaffas, nej man måste flytta dit i tiden för att förstå varför man måste leda samhällsbygget på detta sätt just i Ryssland just då. Man var i krig. Man ärvde tsarens konflikt med Tyskland, och därefter tvingades man hantera resten av världens borgerliga ”demokratiers” aggressionskrig. I krig råder inte demokrati. Det skulle det inte göra ens i Sverige, som är ett av världens främsta demokratiska statskick. Långt ifrån demokratiskt, men ändå ett av världens ledande ”på området”.

När jag hörde Anders Carlberg i en debatt på ABF-huset nu sist, blev jag lite mörkrädd, då han helt färgblind, precis som vilken Timbro-propagandist som helst, kallade allt som hände under revolutionen och därefter för typ ”kommunistiska massmord”. Carlberg jobbar med ungdomar i kris. Ofta sökare. Om inte han, som lät påskina sin belästa förmåga, med citat om Marx och Lassalle m.fl. (mycket imponerande men inte tillräckligt övertygande), kan se skillnad på Lenin och Stalin, så vad skall hans ungdomar få för kunskaper? Lenin skrev hyllmeter av material och idéer om hur arbetarna skulle ta befälet över sin egen utveckling, då de ju är i naturlig majoritet, emedan Stalin var en kriminell politisk imitatör, en psykopat, som Lenin uttryckligen varnade för. Stalin var kanske den främsta socialistmördaren under hela 1900-talet, vida överlägsen Hitler. 1934 var de flesta av Lenins anhängare på betydande politiska poster mördade. Stalin hade under sin period tre bödlar, och den tredje, georgiern och kompisen Berija, utpekades av en man som hette Kaminskij, som varandes Musavat-agent, vilket är detsamma som engelsk medlöpare. Kaminskij var kanske den socialist som snabbast mördades under Stalins välde. Stalin såg dessutom upp till Hitler, men fick problem då han under det att han var i färd med att utrota de farligaste motståndarna, officerskåren, blev attackerad av densamma. Stalin manade då sina trupper att ”Värna fosterlandet” och ”För nationen…” och annan nationalistisk smörja han lärt sig av Hitler.
Inte mycket av det här kommer fram i debatterna, för vem läser biografier? Gjorde fler vänsterfolk detta så hade försvaret för ”kommunist”-kampanjen från Timbro varit mycket enklare att ignorera. Nu är de flesta människor helt okunniga om dessa betydande skillnader på arbetarledare och arbetarledare, även den beläste Carlberg låter som en Timbrotrumpet.

Självklart betyder kommunism ”egendomsgemenskap”. Självklart skall det vara demokratiska politiska processer som styr över denna egendom, och det vi BORDE diskutera i arbetarrörelsen, är analysen av vår nuvarande ”demokrati” hur den felar, hur den bör utvecklas osv. Inte vad kommunism är eller inte är. Borgare hatar demokrati. De hatar gemenskap. De vill styra själva. Varje individ skall ges den ultimata friheten att tjäna pengar på att folk skall kunna ; droga sig ; köpa sex ; inneha vapen ; locka till spel ; tjäna pengar på andras arbete och ränteinkomster. Detta, med kännedom om vår korrupta natur, leder bevisligen och alltjämt till monopol, klasskillnader, otrygghet, splittring, näringsbrist, aggression, dumhet, intolerans etc. och i slutändan, den yttersta konsekvensen av kapitalism: Krig. Demokratins och socialismens främsta appell är istället Fred.

Vi borde alltså leda in denna oönskade debatt om ”kommunism” istället på Demokrati och fråga oss ”Vad är demokrati”? Kan vi standardisera begreppet på ett bra sätt? Så att ingen oklarhet föreligger då man talar om demokrati? Vilka ingredienser måste vara uppfyllda för att vi skall kunna kalla ”demokrati” för demokrati? Sverige håller INTE dessa eventuella grundförutsättningar. I övriga världen ser vi dagligen hur ostandardiserade former för allmänna val leder till valfusk, konflikter på misstankar om valfusk, och alltid där borgerligheten skall leka demokrater blir det konflikter och elände i processerna.

Hur ser då vår demokrati ut idag? Vi har inte gemensamt ägd och demokratiskt kontrollerad press. Däremot styrs dagens press av annonsörernas välvilja och privata ägares politiska agenda. Dagordningen i pressen styrs helt av näringslivet. Man äger till och med opinionsinstitut som Temo. ”Ordet” kontrolleras av en liten elit. Detta är INTE demokrati. Sedan har vi nomineringsprocesserna till de allmänna valen. Vanligt folk kan INTE nominera kandidater på ett vettigt sätt till de allmänna valen. Vore bättre om alla kunde bli nominerade och att dessa därefter valde önskad politisk organisation som därefter då skötte om administrationen. Osv osv. Det finns säker massor av idéer, som vi skulle kunna förankra hos ett en bred majoritet av vårt folk. Låt oss därför inse betydelsen av en diskussion om just demokrati, och låta dagordningen i media tvingas följa med.

Lars Ahlström
Annonser

Entry filed under: Vänsterns Vägval.

Vänsterns problem med människan Frihet och socialism

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,057 hits
november 2004
M T O T F L S
« Okt   Dec »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
2930  

%d bloggare gillar detta: