Ett år efter

oktober 22, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Jonas Sjöstedt, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet bidrar här, för första gången, med en artikel för Vägval Vänster. I artikeln, som tidigare varit publicerad i Corren, analyserar han det år som gått sedan Sverige sa nej till euron och EMU i folkomröstningen.
För drygt ett år sedan röstade svenska folket nej till euron och EMU i folkomröstning. Ett år är en ganska kort tid i politiken, men det kan ändå vara dags att blicka tillbaks för att försöka dra några slutsatser av vad som skett sedan dess. För det första kan man slå fast att den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas tydligt bättre än ekonomin i de flesta euroländer.
De hot som framfördes under ja-kampanjen om valutakaos och ekonomisk instabil utveckling efter ett nej har visat sig vara i grunden felaktiga. Det är svårt att peka på någon enda konkret ekonomisk nackdel av att vi står fria från euron. Det är också svårt att hävda att Sverige tappat i politiskt inflytande för att vi valde att stå fria. Tvärtom är det uppenbart att den svenska folkomröstningen, och svenska folkets nej, har bidragit till krav på folkomröstningar i EU-frågor i andra länder. På så vis har omröstningen bidragit till krav på demokratisk kontroll över EU-politiken runt om i EU.
Inom euroområdet fortsätter de allvarliga ekonomiska bekymren. Den stabilitetspakt som var ett hett ämna i den svenska debatten, och ett viktigt argument för ja-sidan, har i praktiken upphört att fungera. Nu måste även EU-kommissionen medge och föreslå att den måste förändras, helt enkelt för att merparten av euroländerna snart inte följer den. I sin motivering till förändringarna av stabilitetspakten hävdar kommissionen att de sker för tillväxtens skull, ett medgivande av att EMU-politiken har lett till sämre ekonomisk utveckling.
Det verkar också allt mer osannolikt att EMU-området snabbt kommer att omfatta merparten av Europas länder, något som ofta framfördes som ett argument i debatten. I Storbritannien verkar en omröstning om euron vara mer avlägsen än på länge. Flera av de nya EU-medlemmarna är långt ifrån att klara valutaunionens krav. För många framstår också euron och EMU som allt mindre lockande.
Folkomröstningen visade också på en tydlig klyfta i EU-politiken i Sverige. Trots att de stora partierna, flertalet fackförbund och hundratals miljoner kronor från storföretagen fanns på ja-sidan så vann nejsidan stort. Tydligare kan misstron mot EUs utveckling och den officiella EU-politiken knappast bli.
Det allvarligaste bakslaget efter folkomröstningen är sannolikt att såväl regeringen som de borgerliga partierna helt enkelt väljer att blunda och att inte erkänna denna förtroendeklyfta. Det trots att resultatet i valet till EU-parlamentet i juni i år blev ytterligare en påminnelse om saken. Istället fortsätter en EU-politik som är passiv och som okritiskt godtar att ständigt mer makt förs över till unionen.
Allra tydligast blir detta i debatten om folkomröstning om EUs konstitution. I land efter land bestäms nu att folket ska få rösta om förslaget till EU-konstitution. Aldrig tidigare har en sådan våg av folkomröstningar gått genom EU, med dem följer en nödvändig och positiv debatt om unionens framtid och syfte. Men de EU-positiva partierna i Sverige vågar helt enkelt inte låta oss folkomrösta. De inser tydligen att möjligheten att få ett nej i en sådan omröstning är överhängande.
Förslaget till konstitution går oerhört långt i steg mot att omvandla EU till en statsbildning med mer överstatlighet och gemensam militär. Ett ja till konstitutionen av riksdagen, utan folkomröstning eller ett mellanliggande val till riksdagen, riskerar att vidga klyftan mellan en EU-positiv elit och en mer EU-skeptisk befolkning på ett dramatiskt vis.
Folkomröstningen om EMU visade att svenska folket är berett och moget att folkomrösta om viktiga, och ganska komplicerade, frågor om EUs framtid. Valdeltagandet var extremt högt, debatten livlig, och det var tydligt att väljarna verkligen bestämde sin åsikt självständigt. Det är något oerhört positivt, och något som talar för en folkomröstning även om EUs konstitution.
Jonas Sjöstedt
EU-parlamentariker
Annonser

Entry filed under: Vänstern och EU.

Det handlar om politik Leve demokratin – eller?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,228 hits
oktober 2004
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: