If it ain´t broken, why fix it?

oktober 18, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

I en replik på Ingvar Johanssons krönika om vänstern och EU, skriver Thorleif Herrström att det är just det EU-positiva argumentet ”att vi är så beroende” som utgör den viktigaste orsaken till att stå utanför. En paradox som kanske inte gäller fotbollsklubbar, men länder.
Ingvar Johansson skriver följande den 10 oktober:

”Låt oss tänka oss tjugofem moderna precis lika demokratiska länder som beslutar sig för att bli en enda demokratisk nation. Anledningen är att alla tror att de härigenom kan få det bättre. De tror med andra ord att en sammanslagning skapar ökad makt över något som kan bidra till ökad välfärd den egna nationen. Närmast till hands ligger väl sådant som penningpolitik, fungerande marknadsregleringar, utifrån kommande miljöproblem och kriminalitet.”

Låt oss i stället tänka på vad som vore smart. Antag att 25 precis lika demokratiska länder skulle gå samman för att minska miljöproblemen. Antag att ett 26:e lika demokratiskt land i närheten beslöt sig för att stå utanför. Om de 25 lyckades med sin miljöpolitik skulle det 26:e landet få en bättre miljö alldeles gratis. Om de 25 länderna valde att ha en valuta skulle det 26:e landet kunna exportera till 25 länder (en jättemarknad) och bara ha bevakning på en valuta i stället för på 25. Vem är egentligen vinnaren? Det 26:e landet tycker jag ligger bra till. Varför inte då vara det 26:e landet?

Nej, det går inte för vi måste väl vara solidariska, säger förmodligen Ingvar. Varför måste vi vara det? Undrar jag. Det är ju inte 25 fattiga länder, tyngda av diktatur och fattigdom, det är 25 demokratiska, rika länder. Man kan väl inte starta en solidaritetsrörelse för tyskar eller luxemburgare heller?

Jag är definitivt för EMU, men tycker det är väldigt bra att Sverige inte är med. Det är ruskigt bekvämt att bara behöva växla till en valuta, bara hålla reda på en växlingskurs. Och kan man nians multiplikationstabell är det hyfsat enkelt. Men vad vinner vi på att vara med i det samarbetet? Förutom att man slipper multiplicera med nio.

Förlusterna av inflytande oroar mig inte särskilt. Inte heller risken för välfärden eftersom den i många avseenden är mycket bättre i de stora EU-länderna. Riskerna för problem på arbetsmarknaden är faktiskt oerhört överdrivna: Folk har mycket starkare ställning på jobbet i Tyskland eller Luxemburg än vad de har i Sverige, det vet jag av egen erfarenhet efter att ha skurit ner i företag med verksamhet i många länder. 2001 kunde man bara sparka gravida kvinnor i Sverige, det var helt omöjligt i Luxemburg.

Nej, det som oroar mig mest är det följande: Om man skall investera i ett nytt företag och det inte fanns några valutamässiga eller andra hinder för var man placerar företaget (och det finns det massor ännu i EU) så skulle man ju knappast placera det företaget i Sverige, med en närmarknad i tex Stockholm på 1 miljon personer. En marknadsandel på 1 % blir 10 000 kunder. I München tex är befolkningen 2,5 gånger större. I Tyskland som helhet 9 gånger större. Varför då välja Sverige?

För att svenskar är mer arbetsamma? För de svenska krusbären? Eller någon annan nationell högmodig fördom.

Jag tror att små länder i utkanten, som Sverige, har lite att vinna på medlemskap, men mycket att vinna på att de andra slår sig samman. Just det EU-positiva argumentet att vi är så beroende är det främsta skälet att stå utanför. Den paradoxen gäller för länder men kanske inte för fotbollsklubbar.

Och jag förstår inte varför EU-frågan är en principiell fråga. Det är väl helt enkelt en praktisk fråga. Det är som att välja tandkräm.
Och därmed gav jag Ingvar hans bästa argument: ”Det är ruskigt bra att alla andra borstar tänderna för det luktar väldigt äckligt annars. Men det gör ju inte att jag måste borsta tänderna.”

Skillnaden är att det finns faktiskt personliga vinster utöver lukten med att borsta tänderna. De nationella vinsterna för Sverige av medlemskap är trots allt dubbeltydiga. Och ”if it ain’t broken, why fix it”.

Thorleif Herrström
Annonser

Entry filed under: Vänstern och EU.

Kerala – ett gott exempel? Välkomna ut på arenan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,500 hits
oktober 2004
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: