Min tid i partiet går mot vägs ände!

oktober 15, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Jan-Erik Back, gruppledare för (v) i Katrineholm ser sin tid i partiet gå mot vägs ände och vänder efter följande inlägg hela den kommunist- och trovärdighetsdebatten ryggen.
Förklaringarna och framförallt bortförklaringarna kring granskningen av V och hr Ohly är många. Partisekreteraren vrider sig som metmask för att inte stöta sig med någon och Ohly själv gör pudel på pudel. (Som parentes undrar jag hur Ohly kan tycka det är ”löjligt” att avsvära sig sin kommunistiska ideologi nu, i ett läge där han avsvurit sig allt annat han gjort och stått för och redan står med dumstruten?) Partiets trovärdighet naggas i kanten av det förflutna och handlingskraften förlamas av nuets rodnande skamsenhet. Frågorna hopas, svaren uteblir.

Den allmänna inställningen i partistyrelsen tycks vara ”rädda det/den som räddas kan”. Innerst inne är dock både Ohly och hans apologeter i partitoppen livrädda över vetskapen att svinhugg trots att man försöker förringa dem, går igen. Men istället för att dra korrekta slutsatser och handla utifrån dessa, irrar de omkring utifrån en för media anpassad opportunism som gränsar till det pinsamma.

Själv ser jag turbulensen som början på det nödvändiga reningsbad som ändå skulle komma inom vänstern. Ett reningsbad där VVV och Gnesta på sitt sätt tappade upp badvattnet Precis som bl.a. Immanuel Wallerstein mycket riktigt påpekar så har de systemkritiska partierna slutat vara systemkritiska annat än som en läpparnas bekännelse. Valresultat och parlamentariska platser har blivit överordnad ideologin och målen.

Jag hoppas på att omstöpningen av vänstern gör att vi istället för att stirra oss blinda på parlament ägnar oss åt att sätta dagordningen. Högerns största seger är inte att man fått sina partier in i regeringskansliet – tvärtom verkar borgerliga regeringar sätta käppar i hjulet för högerideologerna – utan att den politiska agendan sedan 30 år sätts av neoliberala intressen. Om jag tillåter mig att floskla mig med det som verkar skymmas av det uppenbara i det hela så måste vänstern för att återta initiativet tillägna oss tålamod istället för regeringsplatser. Snabba segrar tenderar för det mesta vara av Pyrrhuskaraktär.

Således tänker jag efter detta inlägg vända hela denna kommunist- och trovärdighetsdebatt ryggen, asgarva åt de krystade (bort)förklaringar partinomenklaturan kommer med och jobba för en bred vänster bortom partiillusionens bojor. Jag gick in i politiken 1998 efter att i mitt då 43-åriga liv röstat för första gången. Min tid i partiet går nu mot vägs ände och har jag lärt mig något så är det att det rått sagt är bättre att stå utanför och pissa in än att stå inne och pissa ut. Förutom frihetlig vill jag vara fri. Särskilt som att partifällan gör att systemkritik gäller all makt utom den egna.

Jan-Erik Back
Annonser

Entry filed under: Vänsterns Vägval.

Ockuperat riksdagshus Från en nybliven medlem!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,054 hits
oktober 2004
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: