Kommunismen är en återvändgränd

oktober 7, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Per Sundgren, tidigare kulturborgarråd i Stockholms Stad menar att valet av Lars Ohly som ny partiledare blev ett tydligt ställningstagande för kommunismen. Problemet är att frågan om rätten att kalla sig kommunist inte är en etikettsfråga som löses med hänvisningar till det Kommunistiska manifestet eller det klasslösa samhället, utan snarare tyder på en historielöshet som blundar inför varför partiet egentligen blev kommunistiskt.
Återigen har medierna varit elaka mot vänsterpartiet. Tyvärr är det på detta sätt som många vänsterpartister reagerar. Antingen tiger de om allt vi gör eller också som nu, när de väl gör något, så är det vinklat och orättvist. Varför ska just vänsterpartiet behandlas så orättvist? Att partiet, dvs vi själva, skulle ha något ansvar vill man helst inte se. Men som man bäddar får man ligga. Och den obehagliga sanningen är att kommunismen är problemet. Återigen denna kommunism. Vi blir inte kvitt vår historia.

Valet av partiledare och partiledning på den senaste kongressen blev ett tydligt ställningstagande för kommunismen gentemot de krafter inom partiet som velat bryta upp från kommunismen och dess destruktiva traditioner. Ingen av våra tidigare partiledare, C H Hermansson, Lars Werner eller Gudrun Schyman, kallar sig idag för kommunist. De har lärt något av historien. Men har man inte rätt att kalla sig vad man vill? Det kan ju inte vara etiketten utan innehållet som är det centrala brukar det heta. Jovisst, men problemet med kommunismen är inte en enkel etikettsfråga, som löses med hänvisning till Kommunistiska manifestet eller det klasslösa samhället. Att tro att frågan om kommunismen går att lösa på detta sätt tyder i själva verket på historielöshet. Vårt parti blev inte kommunistiskt för att det förespråkade ett klasslöst samhälle eller tog intryck av det Kommunistiska manifestet, utan för att det anslöt sig till Kommunistiska internationalen (1919) och dess teser (1921).

När partiet bildades 1917 under beteckningen Socialdemokratiska vänsterpartiet var en viktig anledning den brist på intern demokrati som man ansåg rådde inom det socialdemokratiska partiet. Det nya partiet var i sin tids Sverige det utan tvekan mest demokratiskt uppbyggda, men på bara några år skulle denna demokratiska partistruktur och anda överges till förmån för en anslutning till den Kommunistiska internationalen. Partiet blev en sektion av det stora världspartiet vars strategi och taktik under namnet av marxism-lenism gjordes upp i Moskva. Någon demokrati var det definitivt inte fråga om längre. Denna föraktades som borgerlig. Nu stod valet mellan proletär eller borgerlig diktatur. Mellan socialism och kapitalism. När den Kommunistiska internationalen formellt upplöstes 1943 på order av Stalin innebar detta inte på något sätt att beroendet av ett kommunistiskt centrum avskaffades. Beroendet fanns kvar i olika organisatoriska former och inte minst i form av ett odemokratiskt tänkande som generationer av kommunister skolats in i.

Ett viktigt uppbrott från detta beroende av Moskva och ur denna odemokratiska tradition togs med valet av C H Hermansson till partiledare 1964. Men fortfarande fanns väsentliga delar av vad jag vill kalla för ett marxist-leninistiska tänkande kvar inom partiet. En kärnpunkt i detta tänkande var försvaret av Sovjetunionen. Kriteriet på en god kommunist var att han i alla väder var beredd att försvara Sovjetunionen. I Sovjetunionen hade revolutionen genomförts. Därmed var också definitionen på socialism fastslagen en gång för alla. Socialismen var det sovjetiska samhällssystemet. Kapitalismen var den fientliga Västvärlden. Däremellan fanns ingenting. Detta tänkande har stora likheter med det tänkande som ligger bakom Bush-regeringens ”Krig mot terrorismen”. Är du inte med mig så är du mot mig. Världen målas i svart och vitt.

Vi känner igen detta tänkande. Eftersom kapitalismen nu är det absolut onda, blir socialismen och alla de stater som bygger socialismen det goda. Detta tänkande kom självklart att påverka vår inställning till de socialistiska staterna och våra förbindelser med dessa stater. Varför kritisera, ja bryta, med det som i grunden stod för något gott? Detta tänkande kom också att under lång tid påverka vår inställning till demokratin. Eftersom kapitalismen var ond kunde den väl inte innehålla något gott. Alltså måste det vara något fel med demokratin, som följaktligen etiketterades nedsättande som borgerlig demokrati. Så småningom förstod också vårt parti att enda möjligheten att verkligen spela en politisk roll i det svenska samhället var att oreserverat bekänna sig till den politiska demokratin. Ibland har det i partiets historieskrivning hetat att vänsterpartiet är det enda svenska parti som aldrig varit med om att inskränka de demokratiska fri- och rättigheterna. Därmed borde, kan man tycka, partiets demokratiska trovärdighet vara stor. Men att så inte varit fallet beror självklart på partiets inställning till de socialistiska staterna. Partiets hyllningar till och senare överslätande inställning det brutala politiska förtrycket i dessa stater har omöjliggjort en demokratisk trovärdighet. Den dubbla bokföring som har bestått i att förorda demokrati i Sverige och samtidigt blunda för eller släta över diktaturen i de socialistiska staterna kan helt enkelt aldrig bli trovärdig.

Det som under de senaste dagarna har blivit tydligt, för dem som inte redan visste det, är att denna dubbla bokföring aldrig upphört. Det är detta som i grunden är problemet med kommunismen. Den som med vår historia håller fast vid kommunismen kommer med rätta att kunna beskyllas för dubbel bokföring. Det är vänsterpartiets koppling till Komintern och Komintern-traditionen som vi måste frigöra oss från. Det tydligaste sättet att göra det är att överge kommunismen. Vi måste med den kunskap vi har idag, även om det för en del kan vara svårt, erkänna att kommunismen som politiskt projekt varit en historisk återvändsgränd.

Per Sundgren
Annonser

Entry filed under: Vänsterns Vägval.

Dags att välja väg Vänsterpartiet står inför ett avgörande vägval

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,062 hits
oktober 2004
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: