Dags att välja väg

oktober 6, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Torsten Fredriksson från Farsta är först ut att reagera på gårdagens Uppdrag Granskning. Han frågar sig vad i all bråte i Vänsterpartiet är det värt att bevara och kämpa för. Och undrar om det inte är dags för Vägval Vänster att göra skäl för sitt namn och välja väg fullt ut?
Jag har varit medlem och tidvis mycket aktiv i Vänsterpartiet sedan 1973. Under de senaste 12 åren har jag varit kommunalpolitiker i Gnesta för vänstern och var med om att bilda lokalföreningen där. Jag flyttade tillbaka Stockholm i oktober 2003. Jag har aldrig varit någon vän av öststatskommunismen. I min ungdom insåg jag inte att ordet kommunist var ohjälpligt besmittat utan hävdade att man kunde vara kommunist i Marx mer ursprungliga betydelse då ordet användes närmast som synonym till socialist. Detta ser jag som en ungdomsförsyndelse som jag sen länge övergivit. Jag tror att det är bättre att tala om vad man vill än att nyttja förbrukade etiketter så som t.ex. kommunist. Inte har jag heller burit symbolen ”hammaren och skäran” sen slutet på sjuttiotalet. Den symbolen är allt för starkt förknippad med sovjetkommunismen och dess förtryck.

Under åren har jag blivit allt mer kritisk till partiet och jag har legat i fejd med partiets Sörmlandsdistrikt som har varit och är dominerat av ”traditionalisterna” och som präglades starkt av dessa. Sörmlandsdistriktets formella och informella lednings strävan har varit att med alla medel undertycka och hålla borta alla förnyare som inte har vett att inordna sig och hålla käft och applådera på rätt ställe. Under senare år har min kritiska syn kommit att omfatta även mycket av partiet centralt som jag inte anser har gjort upp med sitt förflutna. I och med flytten till Stockholm valde jag att lämna partiet, straxt innan Gnesta partiförening ombildades till ett lokalparti under namnet Vänsterdemokraterna. Det som trots allt fått mig att stanna kvar i partiet så länge som jag gjort har varit den goda stämningen i lokalföreningen i Gnesta och det arbetssätt som man haft där. Om jag skulle ha bott kvar i Gnesta skulle jag med stor säkerhet fortsatt att vara medlem och aktiv i det ombildade lokalpartiet där.
Idag 2004-10-05 och förra veckan såg jag programmet ”Uppdrag granskning” och dess uppgörelse med Vänsterpartiet. Det var verkligen beklämmande att få så mycket av sina känslor och upplevelser bekräftade i programmet.

Vad i Vänsterpartiets bråte är värt att bevara och kämpa för. Partiet och dess organisation och odemokratiska traditioner kan väl ändå bara vara en belastning för den som vill visa att han/hon faktiskt står för en politik som inte mest ägnar sig åt slagord och floskler och att förgylla bilden av sitt förflutna. Hur många till år ska ni som ärligen vill något annat kasta bort innan ni ger upp. Två år till? Fem år till? Tio år till? Har ni engagemang och kraft kvar att bygga nytt då? Ni riskerar också att bli komprometterade av att vara med så länge och att förlora er trovärdighet hos väljarna. Jag tror de flesta av er om bättre och att ni ärligen vill något annat, men visa det då!
Är det inte dags för ”Vägval vänster” att snart göra skäl för sitt namn och välja väg fullt ut!?

Torsten Fredriksson

 

 

Annonser

Entry filed under: Vägval Vänster, Vänsterns Vägval.

Vänstern hotas av marginalisering Kommunismen är en återvändgränd

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,238 hits
oktober 2004
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: