Hur dyr är bensinen Lars Ohly?

oktober 5, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Precis som Lars Ohly säger är priset för bensinen rekordhögt. Men inte för de svenska hushållen. Istället är det de som drabbas hårdast av klimatförändring som får betala det högsta priset. Om vänsterpartiet inte vågar gå emot bilindustrins lobby, hur vill partiet då minska transportsektorns utsläpp av klimatstörande gaser, frågar sig Gunnar Lind, tidigare anställd vid Greenpeace International
Bilden av höstens budgetförhandlingar präglades i hög grad av ”bensinskattebråket” där miljöpartiet krävde en höjd bensinskatt som skulle växlas mot ett lägre skatteuttag på arbete. Medan socialdemokraterna accepterade miljöpartiets krav ställde sig vänsterpartiets förhandlare kallsinniga. Man menade att en höjning av bensinpriset saknade folklig förankring och skulle kunna drabba partiet genom en svekdebatt.

Utåt yppade partiets ledare och förhandlare att man tycker att grön skatteväxling är bra, men att bensinpriset redan var ”rekordhögt” för hushållen. Därför var det fel tillfälle att höja priset. Två huvudfrågor infinner sig då: Hur högt är egentligen bensinpriset för hushållen och när kan det höjas – ska man vänta tills det blir lägre för att kunna höja det? Möjligen kan man också fråga: Om vänsterpartiet inte vill använda bensinpriset som verktyg, hur vill partiet då sänka utsläppen?

Bensinprisets utveckling redovisas ofta som en brant stigande kurva. I början av 1970-talet kostade en liter bensin ungefär en krona, idag kostar den tio kronor. Priset verkar då ha tiofaldigats. Detta stämmer naturligtvis inte. Under samma period har kronans värde minskat genom inflation. Jämför man bensinprisets utveckling med inflationen framkommer att bensinpriset realt har ökat ytterst lite jämfört med för 30 år sedan. Om man jämför med priset i början av 1980-talet har det knappt ökat alls.

Men även detta ger en missvisande bild av den verkliga kostnaden. Hushållen har idag mer pengar att röra sig med än vad de hade för tjugo och trettio år sedan, den disponibla inkomsten har ökat. När även denna faktor räknas in blir det uppenbart att den verkliga kostnaden för en liter bensin har minskat sedan början av 1970-talet. Troligen har en liter bensin aldrig krävt en så liten del av hushållens budget som idag.

Fakta visar alltså att påståendet om det rekordhöga bensinpriset är felaktigt. Priset är i själva verket mer eller mindre oförändrat eller till och med rekordlågt om man tar hänsyn till hushållens ökade disponibla inkomst och köpkraft. Därmed borde svaret på den andra frågan också vara givet: det finns inget bättre tillfälle än nu att höja bensinpriset.

· Vänsterpartiet har angivit klimatfrågan som en av partiets tre prioriteter och behöver i handling visa att man menar allvar.
· Biltrafikens utsläpp av koldioxid ökar, tvärt emot riksdagens mål. I nuvarande takt kommer de att öka med 20 procent till 2010.
· Sverige är på väg in i en högkonjunktur.
· Kostnaden för en liter bensin är låg, kanske den lägsta någonsin.
· Hushållen kompenseras för den ökade bensinskatten genom minskade inkomstskatter.
· Om två år är det valår vilket knappast kommer att göra det enklare att höja skatten den närmaste framtiden. Därefter är partiets möjlighet att påverka politiken osäker.

Rimligen måste partiets förhandlare vara medvetna om detta. Ändå har de motsatt sig en höjning av skatten därför att de är rädda för opinionen inom partiet, hos media och hos väljarna. Istället för att visa politiskt ledarskap och möta debatten, plockade man upp de överdrifter som serveras av Motormännen, bilindustrin och oljebolagen. Partiet bidrar aktivt till att skapa opinion mot den politik man säger sig företräda.
Om vänsterpartiet inte vill höja bensinpriset trots det fördelaktiga läge som faktiskt råder, hur vill partiet då sänka koldioxidutsläppen? Vilken strategi har vänstern i klimatfrågan? Några svar är svåra att finna bland de uttalanden som görs och partiet är därför svaret skyldigt.
Under tiden kämpar alternativen i motvind. Kollektivtrafiken, som i hög utsträckning är ”den lilla människans transportmedel”, har till skillnad från bensinen blivit betydligt dyrare för hushållen. Ett månadskort med Stockholms Lokaltrafik tar idag en dubbelt så stor andel av hushållens disponibla inkomst som för 20 år sedan. Stora nedskärningar i trafiken pågår ändå i hela landet, i vissa regioner med upp till 40 procent. Tåglinjer läggs ner eftersom den statliga upphandlingen minskar. Fotgängare och cyklister trängs bort ur gatubilden.

Bensinens pris kan förvisso sägas vara högt, men inte för de svenska bilisterna. Däremot betalar de som drabbas av bilismen och klimatförändringen ett mycket högt pris. En färsk FN-rapport visar att över en halv miljard människor årligen dör, svälter, skadas, injuknar, ruineras eller drabbas på andra sätt av naturkatastrofer som delvis beror på klimatförändring. De flesta som drabbas är låginkomsttagare och befolkningar i fattiga länder. Jag ser fram emot den dag då vänsterpartiet vågar ta parti för de som får betala bensinens verkliga pris: offren för klimatförändringen.

Gunnar Lind
Annonser

Entry filed under: Veckans krönika.

VPK och Öststatsdiktaturerna Vänstern hotas av marginalisering

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,500 hits
oktober 2004
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

%d bloggare gillar detta: