Religion – ett demokratiskt dilemma?

september 20, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Vilken demokratisk insyn har det politiska systemet i den växande floran av religiösa samfund? Varför är det lättare att väcka ett politiskt intresse för kvinnosynen inom islam än det är att diskutera kvinnosynen inom kristendomen – den absolut dominerade religionen i vår del av världen. Margó Ingvardsson argumenterar för att bredda makten över statsbidragen till de religiösa samfunden.
Jag har dålig erfarenhet av att försöka väcka intresse för tros- och livsåskådningsfrågor hos politiker oavsett politiskt parti. Det vanligaste bemötandet är att ”låt de religiösa sköta sitt så sköter vi politiken”. En vanlig inställning hos arbetarrörelsens företrädare har varit att om bara välfärden byggs ut och alla får det bättre materiellt sett så minskar behovet av religion. Inom de borgliga partierna tillstyrker man inte allt som de religiösa rörelserna står för men när det gäller familjepolitik har värderingarna ofta sammansmält vilket minskat intresset att politiskt granska rörelserna. Ett annat viktigt skäl till att de religiösa rörelserna inte granskas politiskt är att aktivt troende (kristna) är det största särintresset bland riksdagsledamöterna. 22% av ledamöterna tillhör riksdagens kristna grupp. Den nuvarande ordföranden i kulturutskottet, som är det utskott som behandlar frågor om trossamfunden, är även aktivt troende kristen.

I samband med att relationerna mellan staten och trossamfunden förändrades år 2000, infördes en helt ny lag om registrering av trossamfund. Intentionen med denna lag är att erbjuda en ny organisationsform till trossamfund som så önskar. Lagstiftaren har angivit att en registrering av trossamfund inte innebär att samhället på något sätt går i god för verksamheten. Även om det inte är riksdagens mening att legitimera alla trossamfund som nu låtit registrera sig, (ca 60 samfund) så kan registreringen uppfattas som en ”godkänd stämpel” av presumtiva medlemmar på liknande sätt som legitimation inom hälso- och sjukvården. Kraven från samhället på de samfund som ansöker om registrering är blygsamma. De skall ha ett särskiljande namn, stadgar och en styrelse. Stadgar återger inte alltid verksamhetens hela innehåll och organisationer kan på en kort tid genomgå förändringar. I dag är det religiösa fältet vittomfattande, det finns organisationer med rent politiska mål, som den religiösa högern i USA, och det finns rasistiska. Andra är inriktade på personlighetsutveckling. Inriktningen hos dem som uppträder som trossamfund eller kyrkor med anspråk på att åtnjuta religionsfrihet, kan vara mycket skiftande. Även de metoder som används när det gäller att värva anhängare, utöva inflytande och kontroll över medlemmarna varierar stort. Lagen ger de registrerade trossamfunden rätten att juridiskt definiera sig själva. Därmed försvinner den tänkbara utvägen att juridiskt pröva vad som är att anse som en religiös rörelse.
I förarbetena till lagen förs ingen diskussion om eventuella negativa följdverkningar till exempel om en rasistisk rörelse av samhället får status som trossamfund. Det demokratiska samhällets möjligheter att motverka den rörelsens propaganda minskar då påtagligt.
Hur resonerade vänsterpartiet när lagen om registrering av trossamfund bifölls av riksdagen?

All forskning visar att det religiösa intresset inte minskar i takt med att samhällets och individernas välfärd ökar. Det ser ut att vara tvärtom. Visserligen minskar Svenska Kyrkans medlemmar kontinuerligt sedan kyrkan skildes från staten och vi på skattsedeln kan se vad ett passivt medlemskap kostar. Men det kommer till nya mindre rörelser som saknar den insyn som politiskt valda råd och nämnder står för. Den religiösa mångfalden är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Det är inte så länge sedan som människor såg sig tvingade att flytta från Sverige för att få utöva sin tro. Det demokratiska samhället med religionsfrihet, organisations- ,mötes-, yttrande- och tryckfrihet är en förutsättning för religiös mångfald. Det demokratiska dilemmat är att även rörelser som har som mål att inskränka vår demokratiska frihet, har rätten att verka fritt. Givetvis har man även rätten i ett demokratiskt samhälle att gå in i en rörelse som innebär att man för egen del avstår från sina fri- och rättigheter. Problemet uppstår när den vuxne även för in sina barn i rörelsen, barnen har ingen religionsfrihet.

Religionsfriheten innebär inte att vi inte får diskutera, ifrågasätta och kritisera religiösa ledare, sedvänjor, uttryck för trosuppfattningar och övrigt inom området. Den politiska kunskapen och debatten är nödvändig för att uppehålla respekten för tros- och religionsfriheten. I det perspektivet tror jag att det är viktigt med en översyn och utvärdering av den lagstiftning som blev följden av svenska kyrkans skilsmässa från staten. Även formen för beviljandet av statsbidrag till religiösa rörelser behöver utvärderas. Idag har de redan bidragsberättigade rörelserna själva det avgörande inflytandet över vilka som skall få statsbidrag. För att garantera det allmänna förtroendet för systemet är det viktigt att bredda makten över statsbidragen.

Även om det inte finns ett politiskt intresse för trosfrågor borde det finnas intresse att skaffa kunskap om barnens och kvinnornas situation i auktoritära religiösa rörelser. Idag är det lättare att väcka politiskt intresse för kvinnoförtryck inom islam och slöjans betydelse än vad det är att diskutera kvinnosynen inom kristendomen. Det borde inte vara så eftersom kristendomen är den dominerande religionen i vår del av världen och styr mångas liv även i vårt land.

Margó Ingvardsson
Annonser

Entry filed under: Veckans krönika.

Svensk politik behöver bli både rödare och grönare Chador eller stringtrosor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,500 hits
september 2004
M T O T F L S
« Aug   Okt »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

%d bloggare gillar detta: