Miljöavgifter i jordbruket effektiva mot övergödning

september 10, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Högni Hansson vid miljöförvaltningen i Landskrona kommun tar upp ett av de svåraste miljömålen att komma åt. Övergödningsmålet inom jordbruket. Och pekar på möjligheter att bryta den översvämning av kväve och fosfor som det moderna lantbruket skapar – till stimulans för det ekologiska lantbruket.
Övergödningsmålet är ett av de svåraste miljömålen att uppnå. Det beror på jordbrukets stora förluster av näringsämnen från jordbruksmarken. Huvudorsaken till utsläppen är den stora användningen av gödselmedel, d.v.s. den höga intensiteten i jordbruket. Om man minskar intensiteten kan man lösa många problem samtidigt. Genom att införa ekonomiska styrmedel i form av höga avgifter på gödselmedel kan man få lantbruket att välja annat sätt att producera livsmedel. För att inte minska det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan man återbetala avgiften till lantbruket per brukad hektar. Det medför flera vinster bl.a. att igenväxningen av landskapet och överproduktionen av livsmedel minskar kraftigt.

Att förebygga
I slutet av 1980-talet vann idén om renare teknologi insteg inom industrin. Det innebar att man ville förebygga miljöproblem redan innan de uppstod och frångå den s.k. filtermetoden eller ”end-of-pipe” lösningen. I stället för att rena lösningsmedelsutsläppen från produktionen gick man över till att byta ut lösningsmedel som insatsvara och slapp därmed reningen och myndigheternas krav. Ibland har man jämfört detta med att stänga av kranen innan man torkar upp när det svämmar över. Förespråkarna hävdade att det förebyggande miljöskyddet eller den rena teknologin lönade sig rent ekonomiskt för det enskilda företaget och uttolkade PPP (Polluters Pay Principle) på sitt eget vis: Prevent Pollution Pays. Att i första hand förebygga och först i andra hand införa rening har sedan blivit en grundprincip i allt miljöarbete.

På jordbruksfronten inget nytt
Ett område har varit till stor del opåverkat av dessa tankar. Det är jordbruket och dess utsläpp av övergödande närsalter och bekämpningsmedel. Det är åtminstone ur naturvetenskaplig synpunkt förvånande eftersom filtermetoden, d.v.s. rening efteråt är särskilt svår och i vissa fall helt omöjlig när det gäller jordbrukets miljöpåverkan. Samtidigt kan vi konstatera att övergödningsmålet (till sammans med klimatmålet) är det svåraste att uppnå.

Ökad gödsling medför ökat läckage
Övergödningen har man försökt angripa på flera olika sätt. Genom våtmarker som ska filtrera bort kväve och fosfor, grön mark för att minska läckage vintertid, begränsningar av tiden man får sprida gödsel o.s.v. Detta har medfört en viss, om än liten, minskning av utsläppen, men det är långt till det uppsatta målet. Ett angreppssätt lyser till stor del med sin frånvaro: minskning av den mängd kväve och fosfor som tillförs åkrarna/ekosystemen. Både fältförsök och historisk tillbakablick visar tydligt hur avgörande mängden gödsel som tillförs åkermarken är för hur mycket som läcker ut till vattendrag och hav. Läckaget idag av främst kväve har ökat kraftigt under efterkrigstiden både procentuellt och totalt. 1950-talet var läckaget ca 30 % av det kväve som man tillförde åkern genom gödslingen. Under 1970-talet hade läckaget ökat till 50 %. Räknat i mängden kg eller ton hade läckaget naturligtvis ökat mångdubbelt. Undersökningar visade redan på 1960-talet effekterna av ökade gödselgivor på läckaget. På 10-20 år hade nitratläckaget ökat från 11 kg kväve per hektar och år till 18 kg.

Störst utsläpp från det moderna jordbruket
De första samlade uppgifterna om belastningen på Östersjön visade att i mitten av 1980-talet var läckaget störst från länder med högteknologiskt jordbruk, mångdubbelt större än från länder med mera traditionellt jordbruk. Västtyskland, Danmark och Sverige hade mycket större utsläpp än de baltiska länderna och Polen oavsett om man beräknade utsläppen per hektar eller per invånare. Halterna kväve i tillflödena till Öresund var 6500 µg per liter medan det var 370 µg per liter vatten i tillflödena till Bottenhavet. Vattendragen i områden med modernt jordbruk med kraftig gödsling var mycket högre än områden med liten gödsling.

Ekosystemen ”svämmar över”
Huvudorsaken till övergödningen är helt enkelt intensiteten i jordbruket där ekosystemen ”svämmar över”, de tillförs mer kväve och fosfor än grödorna kan ta hand om. EU betalar ut bidrag för att lantbrukarna ska lägga vissa arealer i träda för att minska produktionen och den brukade arealen gödslas lika intensivt som tidigare. De arealer som ligger i träda läcker sedan närsalter när trädan bryts med en dubbel negativ effekt för miljön. I Sverige försöker man samtidigt hålla landskapet öppet genom att med olika knep får lantbrukarna att bruka arealer som de inte behöver för sin produktion. Man kan få samma totala produktion genom att odla större areal och odla den mindre intensivt.

Minska intensiteten
Om man tillämpar idéerna bakom filosofin om ren teknologi eller förebyggande miljöskydd ska man i fösta hand angripa tillförseln av de ämnen som man får problem med. Det handlar om att dämpa tillförseln av kväve och fosfor till en nivå som ekosystemen klarar.

Styrande avgifter
Hur ska man då styra till t.ex. en lägre kvävegiva? Varför inte införa ”trängselavgifter” eller ”kväveoxidavgifter” för jordbruket för att jämföra med några framgångsrika exempel. Trängselavgifter har med framgång använts i London för att minska flödet av fordon och kväveoxidavgiften har varit framgångsrik i Sverige för att minska kväveoxidutsläppen från energiproduktionen. Idén bakom avgifterna är att göra det som är negativt ur miljösynpunkt dyrare och därmed få användarna att välja ett billigare och samtidigt miljövänligare sätt. En starkt bidragande orsak till den ökade gödslingen är att priset på handelsgödsel har sjunkit kraftigt och i dag kanske bara ca en femtedel av vad det var i början av 1900-talet. För att inte göra avgiften för betungande för jordbruket ur konkurrenssynpunkt kan man tillämpa ”kväveoxid-metoden” d.v.s. betala avgiften tillbaka till branschen. För energiproduktionen är det enkelt att betala tillbaka per producerad kwh. För jordbrukets kan det vara lämpligt att betala tillbaka per hektar jordbruksmark som brukas. Avgiften tas ut per kg kväve som används.

Ekologiskt lantbruk gynnas mest
Vid en avgift på t.ex. 36 kr per kg kväve i handelsgödseln betyder det att lantbrukaren som använder kvävehaltig handelsgödsel i genomsnitt får betala ca 3 200 kr per hektar, men får tillbaka ca 3 000 kr per hektar. I medeltal betalar således den lantbrukare som sprider kvävegödsel netto ca 220 kr i kväveavgift per hektar. Om man sprider mer kvävegödsel än medeltalet betalar man mer. Om han eller hon sprider mindre kvävegödsel än medeltalet betalar han/hon mindre än 221 kr. En ekologisk lantbrukare betalar ingen avgift, men får tillbaka 2 947 kr per hektar i ren nettovinst. Det lönar sig således att gödsla lite, ja till och med att upphöra med kvävgödsel. Se faktaruta i slutet.

Långsamt införande
För att göra en anpassning till systemet möjlig är det rimligt att börja med betydligt lägre avgifter och avisera redan från början en successiv höjning efter fastlagt schema, t.ex. en fördubbling av avgifter varje år under 5 år. Man kan då börja med en låg avgift för att testa systemet och sedan höja avgiften samtidigt som ev. brister rättas till. Det gör det möjligt för en lantbrukare att göra en kalkyl och planering av hur lantbruket kan bedrivas på bästa sätt ur ekonomisk synpunkt.

Flera problem kan lösas med samma metod
Avgiftens storlek får anpassas så att den har rätt styrande effekt. Avgiften skulle medföra flera olika positiva konsekvenser. Övergödningen skulle minska. Överproduktionen skulle minska med mindre kostnader som följd. Mer areal skulle användas för jordbruksproduktion och igenväxningen av landskapet skulle minska. EU-stödet till träda kan användas till andra miljöinsatser i jordbruket, t.ex. för att hålla landskapet öppet i stället. Om avgiften används på bekämpningsmedel skulle förgiftningen av vattendrag och grundvatten minska, den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet öka både när det gäller växter insekter, fåglar och mindre däggdjur. Samma system kan med fördel användas både för bekämpningsmedel och fosforgödsel.

Räkneexempel
Ett enkelt räkneexempel visar hur en kväveavgift (gödselavgift) skulle kunna se ut. Avgiften som idag närmast är att betrakta som skatt är för låg för att ha någon styrande effekt. Anta att avgiften sätts till 36 kr per kg kväve. Anta vidare att medelgivan är 88 kg kväve per hektar i på 2 240 000 hektar. Det ger 3 168 kr per hektar eller 7 096 320 000 kr totalt per år i hela Sverige. Om dessa dryga 7 000 miljoner kr betalas tillbaka till samtliga jordbrukare, även ekologiska lantbrukare som burkar ca 168 000 hektar åkermark, blir återbetalningen 7 096 320 000 kr fördelat på 2 408 000 hektar. Det medför att varje lantbrukare får tillbaka ca 2 947 kr per hektar. Lantbrukaren som använt kvävegödsel betalar i medeltal en avgift för 88 kg per ha, d.v.s. 3 168 kr per hektar och får tillbaka 2 947 kr per hektar. Lantbrukaren betalar då netto 221 kr per hektar netto i avgift, medan den ekologiske bonden får netto 2 947 kr tillbaka per hektar, eftersom han/hon inte betalar någon kvävegödselavgift.

Kommentar
Handelsgödseln är det i särklass största tillskottet av kväve till jordbruket. Gröngödsling (växter som tar upp kväve från luften) och kväve som tillförs via foder och sedan blir stallgödsel påverkas inte av avgift på handelsgödsel, men avgift på handelsgödsel skulle ändå vara av avgörande betydelse för kvävetillförseln till åkermarken.

Högni Hansson
Annonser

Entry filed under: Veckans krönika.

Jag ringer i larmklockan! Motormännen och Bilindustriföreningen dikterar asfaltskramarpolitiken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,325 hits
september 2004
M T O T F L S
« Aug   Okt »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

%d bloggare gillar detta: