Var tog energiomställningen vägen?

maj 29, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Det är snart 25 år sedan de svenska väljarna sade sitt i kärnkraftsfrågan. Sedan dess har energiomställningen och avvecklingen av den svenska kärnkraften dragits i långbänk. Inte mycket har hänt, med undantag för att energimarknaden avreglerats, och hela processen känns som Moment 22.
Problemen är många. Sverige har generellt sett låga energipriser, något som bland annat kommer sig av statligt subventionerad kärnkraftsel och som påverkar möjligheterna att konkurrera med alternativ energiproduktion. Samtidigt har vi ett system som ekonomiskt gynnar energiintensiv verksamhet med lägre priser och minskade incitament för energibesparande åtgärder som följd. Avregleringen av energimarknaden har skapat en djungel av avtal och prissättningar på energimarknaden. Möjligen har den ökande konkurrensen bidragit positivt till prisbildningen, men någon större effekt på energiomställningen har den inte haft. Till detta har de torra somrarna väckt en intensiv debatt och ett ifrågasättande av elproducenternas prissättningssystem och hushållning av elproducerande resurser.

Samtidigt är energifrågan het ute i landet. Prisnivåerna väcker diskussioner om lokalt producerad el och värme. I kombination med en ökad miljömedvetenheten hos kommunerna lyfts idéer om vindkraft, solvärme, fjärrvärme, bioeldade kraftvärmeverk osv. I Bohuslän förs långtgående diskussioner mellan de norra kommunerna om en etableringen av vindkraftsparker till havs. I Stenungsund konverteras ett helt samhälle om till fjärrvärme och kommunledningen är till och med beredd att säga nej till ett 100-tal arbetstillfällen då Vattenfall vill återuppta förbränningen av tjockolja. I Fyrstad (Uddevalla, Trollhättan, Lysekil och Vänersborg) diskuteras, på initiativ av vänsterpartiet, ett av världens största fjärrvärmeprojekt med återvinning av värme från Scanraff i Lysekil. I Kungälv pågår sedan flera år ett storskaligt projekt med solvärme, finansierat med bland annat EU-medel. Sophanteringen har, från att ha varit en kostnad, plötsligt blivit en möjlig inkomstkälla för kommuner som är beredda att anlägga förbränningsanläggningar och sälja tjänsten till andra kommuner. En stor naturgasledning dras från Göteborg norrut i länet och avvecklar tung petrokemisk industris behov av olja.

Energifrågorna är stora och komplicerade. Det är i princip omöjligt att idag skapa sig en bild av helheten. Många gånger hindras utvecklingen av olika lagar och förordningar, lokal opinion motsätter sig etableringen av vindkraft och kan genom överklagningar dra saken i långbänk. Länsstyrelserna som via politiska principbeslut i riksdagen har att hantera den nödvändiga energiomställning är många gånger omställningens svåraste hinder. Ny teknik påverkar ständigt möjligheterna till framställandet av förnyelsebar energi och över hela Europa diskuteras införandet av gröna elcertifikat.

Trots detta missgynnas vissa alternativa energislag genom ekonomiskt och skattemässigt ofördelaktiga villkor. Och även om en omfattande energiomställning kräver storskaliga lösningar är erfarenheterna samtidigt att småskalig elproduktion missgynnas i relation till storskalig – som om de skulle stå i motsättning till varandra. Ett av de allra mest problematiska förhållanden, inte minst för den enskilde energikonsumenten, är den flora av bidrag och andra ekonomiska incitament som staten beslutar om till förmån för energibesparande och energiomställande åtgärder. Beslut och villkor som ständigt förändras, villkoras, förnyas och skrotas. Och som gör det nästan omöjligt för den enskilde konsumenten att veta vad som gäller rent ekonomiskt. Trots allt kan man inte sticka under stol att det krasst privatekonomiska många gånger är en avgörande faktor i valet av energikälla.

Sverige behöver en energiomställning. Kärnkraften skall avvecklas. Men det krävs ett samlat grepp över de villkor som skall gälla. Vänsterpartiet tillsammans med miljöpartiet borde vara den kraft som tar ett sådant initiativ. För energiomställningen är inte bara bra ur ett miljöperspektiv. Den utgör också en kraftfull lokal och regional utvecklingskraft. Med behoven av förfinad teknikutveckling följer nya utbildnings- och forskningsbehov vid landets universitet och högskolor. Den kan också skapa nya företagsamhet med inriktning på miljö- och energiutveckling som tillsammans med en utbyggnad av alternativa energikällor äger en stor potential att generera nya gröna jobb.

Min uppmaning till v och mp:s partistyrelser och riksdagsgrupper är att söka konkretisera en sammanhållen strategi för kraftfulla satsningar på energiomställande åtgärder för avvecklingen av svensk kärnkraft; omfattande problematikens hela område med fokus på energiskatter, lagstiftning, konkurrensvillkor, energibesparande åtgärder, ny teknik och konsumentmakt. Samtidigt som strategin måste ta hänsyn till lokala och småskaliga energiomställande initiativ och därmed, utifrån ekonomiskt, skattetekniskt och juridiskt hänsynstagande skapar möjligheten för en lokal och småskalig produktion av el till rimliga villkor. Inte minst måste strategin inta ett tydligt regionalpolitiskt fokus med målsättningen att skapa gröna jobb genom grön elproduktion.

Stefan Björling
Annonser

Entry filed under: Miljö- och klimatpolitik.

Lämna tillbaka makten till folket! Världen är föränderlig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,500 hits
maj 2004
M T O T F L S
« Apr   Jun »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

%d bloggare gillar detta: