Framtiden ligger till vänster – 16 teser om vänstern i det 21:a århundradet

april 30, 2004 at 12:01 f m Lämna en kommentar

Följande text är en fri och något amatörmässig översättning av de framtidsteser som skrevs inför danska Socialistisk Folkepartis kongressdebatt 2002. Översättningen är utförd av Stefan Björling.
1.

Skillnaderna mellan den politiska högern och vänstern existerar fortfarande. Vänsterns värderingar karaktäriseras av solidaritet, jämlikhet, social rättvisa, frihet i gemenskap, utvidgning av demokratin, globalt tänkande och miljöansvar. Vänstern baserar sitt verk på en vision där människor i gemenskap styr utvecklingen så förhållandet mellan människor på hela vår jord blir mer civiliserad, solidarisk och rättfärdig – över nationsgränserna, över kulturella-, religiösa- och etniska förhållanden och sociala skillnader. Vänstern tror på utvecklingen och att det är möjligt för människor att i gemenskap skapa en utveckling för alla.

2.

Men vänstern står vid ett vägskäl: ska vi hänga fast vid gårdagens problem eller anta framtidens utmaningar? För SF är svaret enkelt; en levande vänster skall alltid kunna kännas igen i framsynthet, progressivitet och vilja till förändring.
Samhället förändras i detta nu genomgripande. Globaliseringen sätter snävare gränser för nationalstatens handlingsutrymme. IT-utvecklingen ändrar sociala strukturer och de ramar för klasskampen som är kännetecknande för industrisamhället. Först och främst medför den en starkare individualisering, som sätter press på kollektiva lösningar och ställer krav på handlingsutrymme för den enskilde.
Med förändringarna i den sociala strukturen följer förändringar i de politiska styrkeförhållandena. Under det 20:e århundradet var socialdemokratin den allt igenom dominerande politiska kraften i det danska samhället. Vid ingången till det 21:a århundradet utmanas det socialdemokratiska herradömet av andra politiska krafter som är präglade av en borgerligt liberal grundsyn. Kampen om ett nytt kulturellt och politiskt herradöme har ännu inte avgjorts, men det är av en allt igenom avgörande betydelse att vänsterns värderingsgrund får en framträdande plats i framtidens samhälle.

3.

De stora förändringarna betyder inte att de sociala motsättningarna reducerats eller försvunnit. Tvärtom skärps de på flera områden.
De globala olikheterna har växt sig större i en globaliseringsprocess som är baserad på de ohämmade marknadskrafternas dominans och som företrädesvis skapat rum för en ytterligare expansion för de multinationella storföretagen. De globala olikheterna kan inte ses isolerat från de globala miljöproblemen, där obalanser i människans förhållande till naturen – med bl. a stora klimatförändringar som följd – begränsar möjligheten för ekonomisk tillväxt i den fattiga delen av världen, om man inte i sammanhanget kan finna stöd för en överordnad global omfördelning av världens tillgångar.
Trots en kraftig ekonomisk tillväxt upplever det danska samhället en fortsatt social utslagning, där människor ställs utanför arbetsmarknaden och gemenskapen. En stor del av de utslagna är etniska minoriteter och människor som fallit offer för den fortsatt existerande sociala arvslagen, där barn till sociala förlorare själva blir sociala förlorare.
Danmark är fortfarande genomsyrat av olikheter. Det gäller ekonomiskt, socialt, utbildningsmässigt. Det finns ett fortsatt nära samband mellan ett intressant jobb, en bra lön, personliga utvecklingsmöjligheter, goda vidareutbildningsmöjligheter och en trygg tillvaro.
IT-revolutionen möjliggör en väldig social utveckling, men förminskar inte i sig själv olikheterna. Om inte det görs en medveten politisk insats riskerar IT-utvecklingen att skapa nya skillnader mellan de människor som kan hantera och har råd till den nya teknologin och de människor som ställs utanför den moderna teknologins utveckling.
Denna skillnad blir ännu starkare på ett globalt plan. När över 1 miljard människor lever på mindre än 1 dollar om dagen och när miljarder människor varken kan läsa eller skriva är den globala informationsrevolutionen förbehållen en liten del av jordens befolkning.

4.

Vi konfronteras således med gigantiska problem och utmaningar, både globalt och nationellt. Men vi är övertygade om att vi i gemenskap kan hantera utmaningarna. Vi är optimistiska i förhållande till framtiden, men också realistiska: en vettig framtid förutsätter att det skapas ett solidariskt alternativ till den liberala globaliseringen. Jordens tillgångar skall fördelas bättre, ekologisk balans skall upp på den globala dagordningen. Det skall i de globala relationerna tas långt större hänsyn till social utveckling, miljömässigt ansvar, demokrati och en icke-militär säkerhetspolitik. Med globaliseringen kommer allt fler beslut att fattas utanför nationalstaterna. Det förutsätter starka internationella institutioner, inte minst FN, OSSE, WTO och EU.
Det är viktigt att det i Europa skapas ett effektivt samarbete för de nödvändiga gränsöverskridande problemen, som har sin utgångspunkt i sociala, mänskliga och miljömässiga behov. Inte minst är en ny icke-militär säkerhetspolitik innanför ramarna av EU en förutsättning för en civiliserad europeisk framtid.
Det skall genomföras förändringar i det danska samhället som möter de nya kraven med utgångspunkt i vänsterns sociala värderingar. Människor som blir klämda i den moderna utvecklingen skall ha en chans på arbetsmarknaden och i samhället. Det förutsätter en aktiv sysselsättningspolitik och en rejäl utbildnings- och vidareutbildningsinsats. Det förutsätter en näringspolitik med satsningar på modernisering, utvidgning av demokratin och miljömässiga prioriteringar. Det förutsätter en reform av välfärdsstaten med klara prioriteringar och en utveckling som gör människor till aktiva samhällsmedborgare i stället för passiva brukare och konsumenter.

5.

Den nödvändiga förändringen är baserad på en socialistisk vision. Socialismen är inte en fjärran utopi, utan en närliggande möjlighet, som bärs upp av en samling värderingar och konkreta ingrepp i den kapitalistiska ekonomin.
SF är anhängare av marknadsekonomin, men marknaden skall baseras på ”fair trade” och regleras så det tas social och miljömässig hänsyn. Marknaden är ett medel för att uppnå bättre välfärd och miljömässigt ansvar – inte ett mål i sig själv.
Det avgörande elementet i en modern socialism är utvidgning av demokratin. Att människor får möjlighet att ta framtiden i egna händer – både på det ekonomiska och politiska området. En kärnpunkt blir därför en modern ekonomisk demokrati.
Modern socialism är liktydigt med frihet – men frihet i en utvidgad mening i förhållande till vad de borgerliga föreställer sig. De borgerligas frihet är hårt kopplad till den privata egendomsrätten och möjligheten att uppnå ekonomiska förtjänster på marknaden. För SF har mänsklig frihet en långt mer vidsträckt betydelse: det är möjligheten till självbestämmande, inflytande över sitt eget liv, kulturell mångfald, tolerans. Friheten får därför sin mening, när den utvecklar sig innanför en stark gemenskap och om den är knuten till en större jämlikhet.
I den borgerliga visionen skapar den moderna utvecklingen ofrihet för den del i samhället som lämnats i sticket av globaliseringen och den teknologiska utvecklingen. I vänsterns vision görs det en extraordinär insats för att utvidga solidaritet, skapa samhörighetskänsla och en plats för alla.

6.

Vänstern har till en viss grad varit paralyserad av en debatt om huruvida man är för eller mot globaliseringen. Men den frågeställningen är formulerad på fel sätt: globaliseringen är en realitet och debatten bör handla om huruvida globaliseringen ska finna stöd på högerflygelns liberala grundlag eller om det skall formuleras en socialistisk globaliseringspolitik. SF menar det sistnämnda och det är viktigt att formulera politiska krav till globaliseringen – både nationellt och internationellt.
Globaliseringen är inte ett epokgörande nytt fenomen. Den är en förlängningen av den ekonomiska internationaliseringen, som tog fart i efterkrigstiden och som följt av större makt till multinationella företag, flera direkta investeringar utanför de enskilda ländernas gränser, en sammanhängande internationell kapitalmarknad, en stadigt mera omfattande internationell arbetsdelning med flyttning av arbetsintensiva produktioner till länder med låga löner osv. Den omfattande ekonomiska internationaliseringen har sedan delvis följts upp av en större politisk internationalisering, där skapandet av EU, OECD Världsbanken och GATT (senare WTO) är exempel.
Globaliseringen betyder inte att nationalstaterna töms på politisk innehåll. Demokratin utspelar sig fortfarande innanför nationalstaterna, vilket bl a betyder att multinationella företag verkar inom ramen för den lagstiftning som är antagen i de enskilda staterna. Men villkoren för nationell politik ändras i den mening, att samarbetet i internationella organisationer spelar en större roll, liksom den nationella politiken i högre grad måste anpassas till de internationella sammanhang (både politiska och ekonomiska) som den ingår i.

7.

En socialistisk globaliseringspolitik måste stå på två ben.
Den måste för det första påverka de internationella organisationerna, så man säkrar utvecklingsmöjligheter för u-länderna, stabilitet samt tar social och miljömässig hänsyn. Spekulationskapitalet skall begränsas genom den s.k Tobinskatten, och genom möjligheter att införa restriktioner för de fria kapitalrörelserna, om det säkrar stabilitet. Det skall genom WTO genomföras en internationell lagstiftning så att det i den internationella ekonomin tas social hänsyn (t ex i förhållande till barnarbete) och miljömässig hänsyn (t ex genom globalt vidtagna miljögarantier). Det skall vidtagas förpliktande planer för hela den rika världen i syfte att öka ulandsbiståndet och u-länderna skall säkras reell marknadsavsättning till den rika världen, bl a genom avveckling av handelsrestriktionerna.
Det är nödvändigt att ge FN större auktoritet i samband med lösningar av internationella konflikter. Det skall vara större effektivitet och smidighet i FN:s beslutandesystem och upprättas en stående styrka som kan sättas in i samband med FN:s fredsbevarande och fredsskapande militära aktioner. FN:s engagemang skall sammankopplas med större regionala förpliktelser (jämför OSSE), eventuellt i form av en större direkt regionalisering av FN-arbetet. Det skall ske en konsekvent fokusering på mänskliga rättigheter och SF vill ändra den gamla världsordningen, där nationalstatens ramar ger möjlighet till förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna.
En socialistisk globaliseringspolitik måste för det andra formulera en nationell politik med perspektiv. Näringspolitik och utbildningspolitik skall säkra att dansk ekonomi kan klara sig i framtidens konkurrens. Demokratiseringar skall säkra en ansvarsfull och engagerad befolkning. En stark välfärdspolitik skall säkra att de i förväg underpriviligerade inte kommer ytterligare i kläm genom globaliseringen. Sammanhållningskraften i samhället är en förutsättning för att vi ska kunna hantera framtidens utmaningar.

8.

En socialistisk förändringsprocess måste nödvändigtvis finna stöd innanför ramarna av det europeiska samarbetet. SF är anhängare av EU som ramen för det framtida europeiska samarbetet och en politisk arena för kampen mellan höger och vänster.
SF:s inställning till EU är pragmatisk: vi är motståndare till ”euroideologiska” förslag om en egentlig federation, ett Europas förenade stater. Därför avvisar vi EMU och en författning som skall vara ramen för en europeisk statsbildning. Men vi är anhängare av ett starkt och effektivt samarbete för lösningar av nödvändiga gränsöverskridande problem. Det gäller exempelvis på miljöområdet, miniminivåer på bolagsskatter, bättre konsumentskydd, osv.
Vi är starka anhängare av EU:s utvidgning mot öst. Med utvidgningen blir EU en kraft i skapandet av säkerhet och samarbete i Europa. I stället för att slåss, skall de europeiska befolkningarna skapa ett civiliserat samarbete.
I den nuvarande situationen är det viktigt att skapa alternativ till den ensidigt amerikanska globala dominansen. Ett sådant alternativ har ingen betydelse om det formuleras av ett litet land som Danmark. Det finns däremot en mening med att satsa på EU som en kraft för ett sådant alternativ. Med alla EU:s fel och brister utgör Europa trots allt ett socialt, demokratiskt och miljömässigt alternativ till den amerikanska modellen.
EU-alternativet saknar betydelse ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv om det uteslutande bygger på militär styrka, det måste också förebygga genom en ekonomisk och social utveckling i den fattiga delen av världen. Det har också en betydelse i förhållandet till WTO, där det finns ett behov av åtgärder, som i världshandeln också prioriterar utveckling, sociala förhållanden och miljö.

9.

En av globaliseringens verkningar är en större kulturell mångfald i den rika delen av världen. Det gäller också Danmark, som i stigande grad har blivit ett mångkulturellt samhälle, där främmande kulturer lever sida vid sida med den traditionellt danska. Högern vill stoppa den kulturella mångfalden. För vänstern är mångfalden en väsentlig del av samhällsvisionen, som bygger på tolerans, humanism, antirasism och respekt för andra människor.
Kulturmötet föregår inte utan gnissel och det har på flera sätt tagit sig uttryck i en stigande främlingsfientlighet. Vänstern skall erkänna problemen och kunna diskutera dem öppet med både etniska minoriteter och de danskar som känner sig trängda. Problemen kan emellertid lösas, om det görs en gemensam insats kring en bättre integration i det danska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.
Vi ska således visa i praktiken att den kulturella mångfalden förutom problemen också ger möjligheter. Inte minst i förhållande till en arbetsmarknad där det under de kommande åren finns en brist på arbetskraft. Ett nyckel till lösningen av detta problem ligger i att få etniska minoriteter integrerade bättre i det danska samhället och ett bättre utnyttjande av deras resurser.
Vi avvisar alla idéer om att vända tillbaka till ett etniskt ”rent” Danmark. Det multikulturella är en realitet och kommer att fortsätta vara en del av den danska verkligheten. Vi avvisar också påståenden om att det i kulturmötet ligger en inneboende religiös konflikt mellan kristendom och islam.
Påståendet bygger på en föreställning om att danska värderingar är bundna till kristendomen. Den antagelsen avvisar vi fullständigt: danska värderingar är inte något entydigt och därför inte bundet till något religiöst. Det har alltid existerat en värdekamp i Danmark, där olika hållningar har kämpat om att få övertaget. Den kampen har vänstern tagit aktiv del i, och det tänker vi fortsätta göra.
Motsättningarna går således inte mellan det ”danska” och det ”främmande”, utan mellan det progressiva och det reaktionära.
I den omfattning, främmande kulturer är bärare av reaktionära hållningar och värderingar, ska vi ta entydigt avstånd från dem.
Vänstern har alltid kämpat för kvinnornas frigörelse och då gammeldags kulturmönster motverkar denna kamp – t ex genom arrangerande äktenskap och tvångsäktenskap – ska vi ta avstånd från dessa mönster. Vänstern har alltid kämpat för sexuella minoriteters rättigheter – vi skall därför ta entydigt avstånd från varje försök att driva hets mot homosexuella och andra sexuella minoriteter.
Vi är således inte kulturrelativister, där vi har olika normer för vad som är ett acceptabelt kulturellt beteende, allt utifrån vilken etnisk grupp som praktiserar det gällande beteendet. Vi har en progressiv värdeuppsättning som för oss är universell.

10.

En nyckel till en progressiv hantering av framtidens utmaningar ligger i en förnyelse av välfärdssamhället. Det danska välfärdssamhället är i betydande grad ett socialdemokratiskt verk. Utvecklingen har varit positiv, inte minst för att den har skapat ett bemyndigande av den breda befolkningen. Små människor behöver inte längre stå med mössan i handen: de har klara rättigheter i förhållande till samhället.
Med den moderna samhällsutvecklingen uppstår det – åtminstone – två problem. För det första uppstår det med individualiseringen större och större press för individuella lösningar. Moderna människor är mer kritiska: de vill inte avfärdas med kollektiva standardlösningar, utan vill ha sina egna specifika behov täckta. Detta faller för det andra samman med ”brukarmentaliteten” i hela det politiska systemet och en brukarmentalistisk hållning till den offentliga sektorn: välfärdssamhället blir en ”verksamhet” som skall leverera ”tjänster” till brukarna (medborgarna). Om brukarna inte är tillfreds, har de rätt att gå till andra ställen och ”köpa varorna”. Denna utveckling med medborgarna som passiva brukare eller kunder (i det sociala systemet) är en följd av den socialdemokratiska välfärdsstaten. Det har i den meningen varit tacksamt för de borgerliga att sätta en välfärdsdagordning, där det centrala blir valfrihet mellan offentligt och privat.
SF önskar en helt annan utgångspunkt. Vi ska inte betrakta människor som passiva brukare eller kunder, utan istället som aktiva samhällsmedborgare, där den enskilde inte bara skall motta produkter, utan också har förmågor, förpliktelser och rättigheter i förhållande till det gemensamma.
Det stela systemen skall brytas upp. Arbetslösa skall inte betraktas som kunder, som är underställda ett absurt kontrollsystem och som efter gottfinnande kan sändas ut i meningslös sysselsättning. De skall involveras i ett förpliktande samspel med gemenskapen så att deras resurser utnyttjas optimalt – till glädje för dem själva och samhället. Äldre är inte arma stackare som bara ska ha bättre hemhjälp. De förfogar över resurser, som kan utnyttjas om vi vill utnyttja dem – i verksamheterna och på andra områden i samhället.
Välfärdspolitiken är inte bara en angelägenhet för den traditionella offentliga sektorn. Möjligheterna i det civila samhället skall utnyttjas långt bättre – i bostadsområdena, i frivilligföreningar och organisationer osv. Det skall utvecklas självförvaltningsmodeller, där människor får möjlighet att själva styra över angelägenheter, innanför det gemensammas ramar. Erfarenheter från kooperationen kan bidra till större folklighet och demokrati i det moderna välfärdssamhället.

11.

SF har inga fasta föreställningar om storleken på den offentliga sektorn. Det är avhängigt av de uppgifter som skall lösas. SF avvisar inte heller på förhand entreprenader, förutsatt att de har ett socialt och miljömässigt ansvar och att det – hela vägen igenom – sker i sund konkurrens med den offentliga sektorn. Och förutsatt att det också blir möjligt att gå den andra vägen, dvs överföra uppgifter från privat till offentlig sektor, t ex i form av offentlig produktion. Det skall med andra ord ske en uppluckring – som går bägge vägarna – av gränserna mellan offentligt och privat.
Den offentliga sektorn skall ledas mer effektivt, men också ges en bättre arbetsmiljö och större arbetsglädje för de anställda, vilket också är en förutsättning för att behålla och locka människor till den offentliga sektorn. Det är av avgörande betydelse att de offentligt anställda involveras aktivt i alla led inom den offentliga sektorn, inte minst i förhållande till de nödvändiga förändringarna. Det är fortsatt nödvändigt med en modernisering av den offentliga sektorn, men det får inte ske som under 80-talet då nedskärningar på förhand gjorde de offentligt anställda negativt inställda till förändringarna.

12.

Välfärdspolitik i det 21:a århundradet blir i hög grad en fråga om livskvalitet i bredare mening. Möjligheter till självförverkligande, utveckling av kreativa förmågor och intressen, samvaro med andra människor, som i mindre grad är knutet till lönearbetet.
Många människor kommer att känna mättnad inför materiella ting och i stället efterfråga tid, dvs fritid, som inte är bestämd av förpliktelser i arbetssituationen. Med den teknologiska utvecklingen kommer det vara möjligt för en fortsatt arbetstidsförkortning.
En modern arbetstidspolitik ska ta hänsyn till individuella behov. Några människor har behov av en kortare daglig arbetstid, andra för en kortare arbetsvecka, åter andra för mer semester. Några önskar att kunna fördela arbetstiden mera efter livssituationen, medan man har små barn vill man arbeta mindre, när barnen har blivit stora vill man arbeta mer.
Det skall med andra ord formuleras en flexibel arbetstidspolitik, t ex i form av en ”tidsbank” där den enskilde får ett konto med ”fri tid” att disponeras individuellt.

13.

Den teknologiska utvecklingen och globaliseringen ställer nya krav på vänstern för en offensiv näringspolitik.
Vi skall använda oss av erfarenheterna från ett brett och jämlikhetsbaserat utbildningssystem till att övervinna den så kallade IT-klyftan. Detta mål är viktigt av hänsyn till visionen om jämlikhet men också av hänsyn till framtidens näringslivsutveckling. Framtidens konkurrensförmåga är inte minst bestämd av befolkningens förmåga att ställa om sig, att tänka kreativt, att arbeta tillsammans, att skapa engagemang och dynamik.
Alla danskar skall kunna hantera den nya teknologin, men viktigare än tekniska färdigheter är den sociala förmågan – hos den breda befolkningen – till att utnyttja IT-möjligheterna på ett kreativt och intelligent sätt. Det är därför viktigt att utbildningssystemet inte tillrättaläggs efter gammaldags färdighetsinlärning, utan att den tar utgångspunkt i progressiva pedagogiska principer om kreativitet, samarbetsförmåga och omställningsförmåga. Konstnärliga och kulturella färdigheter skall upprioriteras – därför de har ett värde i sig själv, men också därför att de har väsentlig betydelse för att kunna hantera framtidens utmaningar.
Engagemanget och kreativiteten förutsätter äkta inflytande på arbetssituationen och en god arbetsmiljö. Det är därför nödvändigt att genomföra en demokratisering av verksamheterna – en modern ekonomisk demokrati. En reform av egendomsförhållandena med medarbetarägda verksamheter som grundbult är avgörande i en modern socialistisk politik. Lönearbetets mentalitet, där arbetet är ett medel för att skaffa sig inkomst, skall ersättas av en kultur där arbetet också har ett värde i sig själv och där det utvecklas engagemang och ansvar.
Forskningen skall upprioriteras, inte minst i offentlig regi. Det skall ställas etiska och samhällsmässiga krav på den privata forskningen. Vänstern får inte bli teknikfientliga eller ängsliga och överdrivet bekymrade över teknologiska genombrott. Det finns stora möjligheter innanför ramen av den bioteknologiska forskningen i förhållande till svältproblem, u-ländernas utveckling och behandling av mänskliga sjukdomar. Men det är mycket problematiskt om dessa möjligheter kopplas allt för snävt till profitintressen hos den agrokemiska eller medicinska industrin. Forskningen och utvecklingen skall kopplas till mänskliga och samhällsmässiga behov, något som förutsätter samhällsmässig styrning. Detta skall sammankopplas till en långt mera omfattande och öppen etisk diskussion om problem och möjligheter i exempelvis bioteknologin.

14.

Vänsterns politik kännetecknas i betydande grad av förmågan till att skapa större jämlikhet, social rättvisa och plats för alla. Jämlikhetsidealet skall genomsyra alla politiska områden.
Trots en ekonomisk tillväxt upplever Danmark (liksom andra länder i den rika världen) en social utslagning, som inte i märkbar grad påverkats av gynnsamma ekonomiska konjunkturer. Det är således tal om ett systemfel som det är vänsterns uppgift att avlägsna.
Utgångspunkten är, att arbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden är mänskligt och moraliskt oacceptabelt. I den utsträckning den traditionellt privata och offentliga sektorn inte är i stånd till att lösa detta problem, ska det genomföras mer målinriktade insatser. Det skall skapas offentlig produktion utifrån den politiska målsättningen att ingen får tvingas ut från arbetsmarknaden, samtidigt som det finns en fortsatt mängd trängande uppgifter, som skall lösas. Det privata näringslivet får inte kunna göra hävd på, att de skall kunna sättas igång bestämda aktiviteter. Det skall utvecklas modeller i det civila samhället med produktionskollektiv, utbildningsaktiviteter osv.

15.

Miljöpolitiken skall kopplas tätare samman med näringspolitiken och den ekonomiska politiken. En sådan ny fas i miljöpolitiken skall säkra att ekologin blir en naturlig del av hela samhället. Ekologiskt ansvarsfull produktion skall prioriteras – både innanför ramarna av EU och nationellt. En grön skattepolitik skall sammankopplas med röd fördelningspolitik. Energibesparingar och miljöriktig energiproduktion skall ges större vikt. Danmark som grönt föregångarland kommer att ha en stor betydelse också i förhållande till framtidens näringslivsutveckling.
På trafikområdet skall det i EU-sammanhang ställas krav på bilarnas maximala bensinförbrukning och förorening. Kollektivtrafik och alternativa transportformer (telebussar, bilpooler osv) skall stöttas. Det skall genomföras en mer målinriktad insats för att säkra naturens rekreativa värden.

16.

SF har en grundläggande tro på att det går att vinna folklig uppbackning bakom en modern vänsterorienterad utveckling. En förutsättning är att det skapas bred dialog med befolkningen och att projektet stöttas av folkliga organisationer, bl a fackföreningsrörelsen. Inget parti kan skapa eller ta patent på de nödvändiga förändringarna. Det förutsätter ett brett folkligt engagemang och en folklig medverkan. SF ska ta initiativ till en bred debatt om de viktiga frågorna, som kan säkra ny dynamik i en framtid för vänsterns värderingar.

Stefan Björling
Annonser

Entry filed under: Vänsterns Vägval.

Regeringsmakt för socialism Bland stenbrott och svartrockar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


Top Clicks

  • Inget

Blog Stats

  • 7,228 hits
april 2004
M T O T F L S
    Maj »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

%d bloggare gillar detta: